Syftet med denna uppsats Àr att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjÀlp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten frÄn teoriutvecklingen Àr följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om sprÄket som redskap för förÀndring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förÀndring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. NÄgra slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Uppsatsens syfte Àr studera lÀrares validering och bedömning i kursen svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ pÄ olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i frÄga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lÀrarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen Àr baserad pÄ principer frÄn grundad teori och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Sju lÀrare pÄ olika skolor och orter intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa förstÄelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus Àr att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistÄnd med klient inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. SÀrskilt vikt lÀggs vid hantering av olika situationer som dyker upp nÀr socialsekreteraren bemöter en klient vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlÀtta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istÀllet begrÀnsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien Àr planerad utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstÄ vid interaktionen med en ungdomsklient? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Den palliativa vÄrdfilosofin hÀrstammar frÄn hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vÄrden Àr att mÀnniskor i livets slutskede ska fÄ uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vÄrdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hÀlsa, vÀlbefinnande och vÄrdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan Äsamka patienten vÄrdlidande och dels kan ge patienten vÀlbefinnande i mötet inom palliativ vÄrd.

I lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, stÄr det att rektorn har, nÀr det gÀller gymnasieskolan, ett sÀrskilt ansvar för att elever ska fÄ kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsomrÄden ska samordnas, inkludera flera Àmnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Om inga tydliga mÄl stÀlls upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen sÄ finns det en risk att inte alla elever fÄr ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, Àr hur vÀl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat rektorerna.

INTRODUKTION: Sexuell hÀlsa anses vara en viktig del av livet och nÀra förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan pÄverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att fÄ information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, dÄ kommunikation och hÀlsofrÀmjande arbete Àr en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsstÀllt i den utstrÀckning patienter önskar.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra förÀldrars perspektiv pÄ tvÄ olika inskolningsmetoder, traditionell (tvÄ-tre veckors) och förÀldraaktiv (tre-dagars), med fokus pÄ inflytande och delaktighet. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna om hur förÀldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns nÀr det gÀller inskolningsperioden i förskolan. DÄ det finns en brist pÄ tidigare studier kring Àmnet ville vi Àndra pÄ detta och finnas som ett stöd för förskollÀrare och pedagoger i förskolans vÀrld. VÄr studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjÀlp av vÄra teorier kunde göra förÀldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över förÀldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vÄrd behöver nÀrstÄende existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svÄra livssituationen det innebÀr att leva med en nÀra i livets slutskede. NÀrstÄende har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det sÄ bra som möjligt. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Àr ledarskap. Han/hon ska strukturera omvÄrdnadsarbetet sÄ att det ges en sÄ god omvÄrdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen pÄverkas av olika faktorer som kan ge inverkan pÄ omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollÀrare och lÀrare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. ForskningsfrÄgorna Àr: vad innebÀr samverkan för verksamma lÀrare? Hur uppfattar verksamma lÀrare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lÀrare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 har? Studien bestÄr av en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna Àr förskollÀrare och lÀrare som Àr verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar pÄ ett samverkansbehov men brist pÄ tid framförs som en anledning till att samverkan försvÄras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna frÀmst om att utbyta och ta tillvara pÄ varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur ÄtgÀrdsprogram fungerar som ett verktyg för lÀrare vid planering av undervisning för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie dÀr lÀroplansteorin har stÄtt som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger pÄ skollagen, lÀroplanen och övriga styrdokument samt pÄ aktuell forskning. Den empiriska delen bestÄr av tre lÄgstadielÀrares intervjuer.Studieresultatet visar att lÀrarna skriver ett ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd pÄ grund av lÀs- och skriv-, matematik- och beteendesvÄrigheter. Utarbetande av ÄtgÀrdsprogram sker mellan lÀraren, specialpedagogen/speciallÀraren och vÄrdnadshavaren.