IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

SjÀlvskattad hÀlsa och vÀlbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist pÄ vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och brist pÄ socialt stöd Àr allt vanligare folkhÀlsoproblem i Äldrarna 16-84. Forskningen kring sÀllskapsdjurs frÀmjande effekter i Sverige Àr knapp Àven om Sverige Àr ett sÀllskapsdjurstÀtt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hÀlsofrÀmjande effekter sÀllskapsdjur har pÄ individers hÀlsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva vanliga metoder ÀmneslÀrare anvÀnder sig av för att skapa och upprÀtthÄlla tystnad och ordning i klassrummen, nÀr det enligt lÀrarnas uppfattning behövs. VÄr empiriska del av arbetet grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika Àmnes- och klasslÀrare i en F-5 skola i en förort i StockholmsomrÄdet. I observationerna har vi valt att följa tvÄ stycken Är 2-3 klasser, under fem olika Àmneslektioner. UtifrÄn litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvÄhundra Ären och hur lÀrarens roll har förÀndrats i förhÄllande till den rÄdande skolkulturen.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förÀlder pÄverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd förÀldrarna har fÄtt frÄn olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt förÀldrarna. Med studiens syfte som utgÄngspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr tydligt begrÀnsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga Àr ett eftersatt omrÄde. Studiens resultat visar att förÀldrarnas vardagsliv har pÄverkats dramatiskt dÄ barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser bÄde praktiskt, ekonomiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. Resultatet visar pÄ en brist av stöd frÄn framförallt socialtjÀnsten.

IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

Palliativ vÄrd Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som ska förbÀttra livskvaliteten hos döende patienter och deras nÀrstÄende. Palliativ vÄrd Àr en del i sjuksköterskeyrket och framkallar mÄnga tankar och kÀnslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vÄrd av vuxna patienter. Analysmetoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: KÀnslan att vara utanför sitt kunskapsomrÄde, kÀnslan att vara tillrÀckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser pÄ rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förÀndringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser Àven mer sentida skolreformer dÀr övergÄngen frÄn ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergÄngen till den mÄl- och resultatstyrda skolan stÄr i fokus. I bakgrunden jÀmförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jÀmförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats pÄ en mÀngd omrÄden, sÀrskilt vad gÀller elevs rÀtt till att nÄ kunskapsmÄlen. Som analysverktyg i studien anvÀnds Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhÄller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar pÄ den interna organisationen i större utstrÀckning Àn tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Skollagen idag stÀller inga krav pÄ den fysiska utemiljön pÄ skolorna. DÄ barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och dÄ hÀlften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen Àr det viktigt att skolgÄrdarna, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgÄrdar i Uppsala och jÀmföra deras innehÄll mot vad litteraturen sÀger om fysisk aktivitet. MÄlet var att ta reda pÄ vad som Àr en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgÄrdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades pÄ inventeringar och intervjuer med lÀrare pÄ de aktuella skolorna. TvÄ av de tre skolorna valdes utifrÄn deras lÀge i staden.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, LÀroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education.

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig pÄ olika sÀtt i samhÀllet. Dessa Àr svÄra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sÀtt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och pÄverka deras skolsituation. Vi vill Àven se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbÀttras. UtifrÄn kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstÄr pÄ grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer pÄ de tvÄ skolorna vi undersökt men att dessa tvÄ skolor har olika sÀtt att angripa och hantera dessa problem.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.