Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi.

I dag är konkurrensen stor inom ridsporten och kraven på att hästarna ska fungera och prestera på toppnivå ökar. För att den Svenska varmblodiga hästen (SWB) ska vara konkurrenskraftig krävs ett effektivt avelsarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur ägare av SWB uppfattar sina hästar vad gäller temperament, benställning, skador och prestation. Svaren analyserades för att undersöka effekten av olika faktorer på hästarnas prestation vid unghästbedömningar och tävling och kommer sen att användas i en genetisk associationsstudie. Hästarna kommer också att följas upp för att se om det finns någon genetisk korrelation till prestation och hållbarhet. En enkät skickades ut till alla som äger eller har ägt ett svenskt varmblod född 2006 och senare.

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också Brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från stater är vår tids stora hot.

SammandragDen här masteruppsatsen handlar om hur unga vuxna ålänningar varierar språket och använder sig av dialektala drag på Facebook samt i sms-meddelanden och i e-post. Jag ser vilka nationella och regionala identiteter som de uppvisar i interaktion med främst andra ålänningar online. Jag undersöker om det är den åländska identiteten som märks mest när ålänningar kommunicerar på nätet, eller om de även identifierar sig som svenskar eller finländare.Uppsatsen delas upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. I den inledande kvantitativa delen svarar 161 unga vuxna ålänningar på en enkät där dialektanvändandet i sociala medier är i fokus tillsammans med attityderna till den egna dialekten: ?När och till vem är det acceptabelt att skriva på dialekt??, ?I vilka sammanhang skulle du aldrig använda typiskt dialektala drag??.I den kvalitativa textstudien undersöker jag hur åländskan faktiskt används på Facebook samt i sms-meddelanden och e-Brev.

Dagens moderna e-samhälle har inneburit stora förändringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförändringarna är digitaliseringen av kommunikation. Analoga Brev ersätts i allt större mån av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. Många är nog ense om att detta är något positivt. Att den tekniska utvecklingen bör främjas snarare än att motverkas.

Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvärdighet förstås och omsätts av lärare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvärdig skola. Detta gjordes genom de tre frågeställningarna: Vad innebär begreppet likvärdig skola? Vilken innebörd lägger pedagoger i begreppet likvärdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvärdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där språket, vad som sägs och hur det förhandlas är centralt. I språket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

Syftet med denna studie var att undersöka handbollstränares kunskap och förståelse för feedback utifrån ett aktörsperspektiv. Urvalet baserades på lokala handbollsklubbar där kravet var att de skulle träna flickor i 16 ? årsåldern. Det skickades ut Brev till 16 olika klubbar där en förfrågan gjordes om ett deltagande. Tre stycken handbollstränare som uppmätte urvalet valde att delta i studien och dessa har behandlats med anonymitet under hela processen.

I Sverige ägs cirka hälften av den totala skogsmarksarealen av enskilda skogsägare. Eftersom dessa privatägda skogar är en så stor andel av det totala skogsinnehavet utgör de en intressant resurs för de som förbrukar skogsråvara. Köpsågverk kännetecknas av att de inte har något eget skogsinnehav som ensamt klarar av att försörja industrin och är därför beroende av att kunna köpa in råvara från andra bolag och enskilda skogsägare. AB Karl Hedin är en sådan köpsågverkskoncern med eget råvarubolag, AB Karl Hedin Råvara, som förser de egna industrierna med råvara. I takt med att konkurrensen om råvara ökar, ökar även sågverkens behov av att trygga sina råvarukällor.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

Trots långt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjälp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men när det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut på papper och skickas per fax, Brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen är att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan småföretagets inställning till EDI och stora organisationers inställning till införandet och där finna framgångsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin påvisar att småföretag får mindre fördelar av EDI än de större företag som det har EDI koppling emot.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, Brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är: ? Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F.

Studien är genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invånare där långtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsättningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick från den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gällande möjligheter, förutsättningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgått från den kvalitativa metoden i min studie då den ger möjlighet att studera de långtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen där jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som både aktiv och spänd.