Equestrian sports and the interest in horses have existed for hundreds of years. It is only in the last thirty years the technological development have enabled closer studies of equine locomotion. The production of both soft- and hardware that manages to capture and analyze the fast movement of the horse has resulted in a large increase in locomotion research. Even though the interest in horses and the different disciplines they compete in is great, there is a small understanding in how the rider influences the movement of the horse in different types of training. There are several studies available where horses moving freely without the influence of a rider have been studied. What happens with locomotion and ground reaction forces when a rider and equipment are added is not well studied. The objective of this study was to investigate if there are any differences in the ground reaction forces between sitting and rising trot. The study contained seven horses. Six Grand Prix dressage horses and one dressage horse competing at intermediate level.

Outdoor housing of horses? best fulfils the horses? need for physical activity and it is an alternative to the more cost and energy demanding indoor housing in stables. Furthermore, if outdoor housed horses have access to shelter they can generally cope well with adverse weather conditions such as high or low ambient temperature, heavy rain or strong winds. In this study, the daytime shelter-seeking behaviour of three groups of horses housed outdoors was studied during the summer. The aim was to evaluate whether shelter use is related to weather variables (e.g., ambient temperature and wind speed) and insect harassment. The shelter-seeking behaviour was studied for three different groups of horses: Group 1) eight individually housed horses in paddocks that had access to three different shelter types (C: closed on three sides with roof, R: open on three sides with roof, W: closed on three sides without roof), Group 2) 25 group housed mares with foals on pasture with access to shelters C, and Group 3) ten mares without foals on pasture without access to shelter. Each group was studied for eight days.

Toxoplasma gondii är en obligat intracellulär parasit med kattdjur som huvudvärd och de flesta varmblodiga djur, inklusive människa, som mellanvärd. I mellanvärden bildas vävnadscystor, främst i nerv- och muskelceller, innehållande långsamt delande bradyzoiter. Smittan sprids framför allt via föda kontaminerad med oocystor från kattens faeces, otillräckligt upphettat kött innehållande infektiösa vävnadscystor eller via kongenital överföring. Infektionen är livslång och det har länge antagits att endast immunsupprimerade individer och gravida kvinnor uppvisar allvarliga kliniska symptom. Studier som visat beteendeförändringar hos infekterade immunkompetenta möss har dock lett till forskning gällande eventuella beteendeförändringar hos människa orsakade av T. gondii. Infektion med T.

Peritonitis is a potentially life-threatening disease in horses. With no published work from Sweden, the objective of the study was to describe the occurrence and demographics of horses with peritonitis and to evaluate the outcome of treatment in terms of short-term survival during a ten-year period in a large clinic in Sweden. Data were examined in a retrospective manner in 69 horses diagnosed with and treated for peritonitis at Universitetsdjursjukhuset (UDS) in Uppsala between 2002-2012. Demographic data examined included age, breed, gender, history, duration of illness before arriving at UDS, reason for seeking veterinary care, initial clinical findings (general state of health, heart rate, respiratory rate, mucous membrane appearance, rectal temperature, abdominal sounds, rectal examination, nasogastric tube results), abdominocentesis results (abdominal fluid analysis including visual inspection, leukocytes and protein, cytology, bacterial culture and sensitivity pattern), complete blood count (CBC), Serum amyloid-A (SAA) upon presentation and a follow up, plasma fibrinogen, plasma protein and albumin, treatments, length of hospitalisation and outcome. All medical records with the diagnosis of peritonitis were extracted from the medical records system Trofast. All records with any other diagnosis code referring to trauma such as rectal tear or ruptured uterus, recent abdominal surgery, external trauma or rupture in the gastrointestinal tract were excluded. To be included in the study, the peritoneal fluid should contain more than 20.000 cells/?L, have a peritoneal protein value of >30 g/L; or have a significantly changed peritoneal fluid sample (orange with increased turbidity or worse) in cases where no data on cells or protein were available. The horses were divided into two groups; one where the peritonitis was deemed to have an idiopathic aetiology (primary peritonitis) and the other group where the peritonitis had a possible aetiology such as intestinal parasites, impaction etc.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

The calf extrator?s function has been studied, through measuring traction and how this varies in different situations, in comparison with corresponding manual traction situations. This was done against the background that excessive force at assisted calvings at dystocia can mean life threatening damages on the calf such as grave acidosis, vertebral fractures, femur fractures and rib fractures. The calf extractor has earlier been measured to pull with greater force than the established maximum force of ?two strong men?.

Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur. Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta studier gjorts på dessa djurslag. Därefter diskuteras den eventuella användbarheten av metoden för hund, där det vetenskapliga underlaget är begränsat. I försök på får och nötkreatur används vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och då ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. Tillvägagångssättet är ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som täcker det basala näringsbehovet en eller två östralcykler före planerad betäckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende på försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten återkommer i flera försök. Det man avser att påverka är östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt även långsiktig påverkan på ett genetiskt plan. För att utvärdera resultaten av metoden använder man sig av olika mätbara parametrar med vissa generellt återkommande i de flesta försök. Vanligt är att man uppskattar djurets näringsstatus vid början av försöket med utgångspunkt från Body Condition Score-skalan som går från 1-5 (från kraftigt undernärt till kraftigt överviktigt). Vikt används antingen istället för BCS eller som kompletterande information för att räkna ut en exakt fodergiva.

AbstractIntroduction: Hand Arm Risk Assessment Method (HARM) is a tool to assess the risks of deve­lo­ping complaints of the arm, neck or shoulders during manual work. The method was developed in the Netherlands primarily for employers, but is also used as an aid to work environment in­spec­tors. The purpose of this study was to evaluate the HARM-method for assessment of biomecha­nical exposure of the upper limbs when performing manual tasks as well as its suitability to be used within work environment inspection. Methods: Ten labour inspectors conducted assessments of five video-recorded work tasks. Assess­ments made with HARM were compared with those made with the Assessment of Re­pe­titive Tasks (ART) tool and with ACGIH Hand Actvity Level (HAL) - both methods for assess­ment of bio­mecha­nical exposure of the upper limbs - and with the model for the assessment of re­pe­titive work in the pro­visions of the Swedish Work Environ­ment Autho­rity on ergonomics for the prevention of mus­culo­skeletal disorders, AFS 1998:1.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.