Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients? experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with Breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with Breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Background:Breast milk has many good qualities and recommendations declare that breast milk alone is the most favorable choice for newborn babies up to six months of age. When the mother can´t provide her own breast milk for her baby, donor milk is a valuable source. Unfortunately the demand is often higher than the supply and thereby milk banks suffer from shortages. Aim: Highlighting women's experiences of being milk donors. Method: The study has been conducted as a literature review in which existing research has been used.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with Breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with Breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta.Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna.Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått.

Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör.

AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreüTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Every year 300 children in Sweden are diagnosed with cancer, but through research and successful clinical work 70 % of the children survive their cancer. Aim: To illuminate nursing care of children with cancer. Method: The study was carried out as a general literature study through systematic review and analyse of 18 scientific articles. Result: The analysis resulted in five themes: Support, play as a psychological assistance, alternatives to alleviation of pain, nutrition and relieving symptoms of fatigue.Conclusion: It is important that the nurse has knowledge about the children and their family?s experiences when dealing with a cancer illness to provide the children with adequate care.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var Breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles.