Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support.

The efficacy of screening for breast cancer with mammography has been a subject of controversy during the last decades. However, the general opinion is now that screening reduces mortality in breast cancer (Zackrisson, 2006). It is nevertheless important to weigh the efficacy against the harm and costs associated with screening. Cost-utility and cost-effectiveness analysis of screening have generally failed to incorporate side effects such as anxiety and discomfort related to screening tests and the following diagnostic tests (Gyrd-Hansen, 2000). This study seeks to include such side effects in a cost-utility analysis.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer.

Background: About five percent of the infants being born in Sweden are cared for in a neonatal unit because of their prematurity. Breastfeeding and breast milk is considered to be the best nutrition for infants in general and for premature infants in particular. The premature infant, depending on how premature, may not be able to breastfeed effectively due to their immaturity. Stress, anxiety and fatigue are factors that affect breast milk production in a negative direction and these feelings are common in the neonatal unit.Aim: To illuminate mothers? experiences of breastfeeding the premature infant in the neonatal unit.Method: A literature review of eight studies with a qualitative research approach, published between the year 2000 and 2012 was conducted.

Bröstcancer är den cancerform som är vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer äroerhört traumatiskt och livsomvälvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförändrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnor iåldern 19-44 år som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; fråndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten går igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta är viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bättrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlätta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Stora insamlingar görs årligen till bröstcancerforskning. En grupp som oftast förbises i dessa sammanhang är män som drabbas av bröstcancer, de utgör endast ca 1 % av all incidens, men förtjänar likväl uppmärksamhet och god omvårdnad. Medias uppmärksamhet och vårdpersonals kunskap om bröstcancer baseras nästintill uteslutande på kvinnlig bröstcancer. Syftet är att beskriva upplevelsen av bröstcancer bland män och och bidra till synliggörandet av denna patientgrupp, vilket kan minska onödigt vårdlidande och stärka vårdande relationer mellan patient och sjuksköterska. Formen är en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar granskats.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis.

Abstract? Background: ?Breast?cancer is the?most?common cancer for?women,?with?over 8000?of?cancer?cases?per?year.?Surgery?is the?most?common form?of?treatment. Basis?of?illness?and?the?loss?of?a?breast?can?be a?big?trauma for the?individual?and?affect?many?aspects.?Aim: The?aim?of?this?study?was?to?investigate?health-related?quality?of?life?and?psychosocial?situation and the?need?for support and?care?for?women?who?undergone?a?mastectomy?with?or?without?reconstruction.?Method: The?study?design?was?a?descriptive?study?with?qualitative?approach.?The?selection?was?strategically?consisting?of?the?eight?women?from?five?cities?which?had?undergone?mastectomy?with?or?without?reconstruction. The?interviews?were?semi-structured?individual?that?analyzed?using? content?analysis.?Results:All?of?the?women?felt?that?the?body?changed?after?the?mastectomy.? Feelings?of?insecurity?and?discomfort?were?common.?Among?those?who?underwent?reconstruction?were?all?dissatisfied?with?the?results.

A report on my thesis developing an algorithm to automatically classify a mammogram image as containing an implant or not and segmenting and masking any present breast implant in the image..

This report presents a thesis project conducted by two students at Mälardalens högskola. The project covers 15 points in industrial design and was conducted during April to June 2014. The principal of the thesis works at Plastic Produkter. The assignment was to develop equipment for an effective way to dose, mix silicon, fill a special designed plastic bag and then seal it. The bag is then formed into a breast model.When a customer for various reasons decides to do a breast augmentation or a breast reconstruction, there may be doubt or uncertainty about the result.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Bakgrund: En cancerdiagnos är ofta startskottet för en livskris och påverkar många områden i livet så som familj, kroppsbild och sociala relationer. Att få ett cancerbesked kan skapa ett lidande hos kvinnan. Sjuksköterskans fyra huvudområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Hälsa är ett centralt begrepp i omvårdnad och människan kan uppleva hälsa även om kroppen uppvisar tecken på sjukdom. Hopp och hälsa ställs ofta i relation till varandra och anses vara ett primärt behov hos människan och att känna hopp kan leda till att situationen känns mer acceptabel.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta.Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna.Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått.