För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

SammanfattningSinnesmarknadsföring - Ge liv åt ditt varumärke!Frågeställning: Hur stärker företag sitt varumärkeskapital genom sinnesmarknadsföring?Syfte: Syftet med uppsatsen är att vi vill lyfta upp samt belysa det relativt nya begreppet sinnesmarknadsföring. Genom att studera hur olika företag i Sverige och Brasilien inom olika Branscher arbetar med sinnena, med utgångspunkt i teorin, vill vi bidra med ökad kunskap inom ämnet och om hur sinnena praktiskt kan användas för att stärka varumärket. Vidare kommer dessa företag ges rekommendationer om hur de kan förbättra arbetet med sinnena. Kunskapen vi vill bidra med är av intresse för de som är intresserade av ämnet och för de som är intresserade av hur sinnena kan utnyttjas i syfte att skapa starka varumärken.Metod: Ett kvalitativt upplägg med en deduktiv ansats har använts där fyra företag inom olika industrier har undersökts inom ramen för uppsatsens ämne.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom Branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och Branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

De senaste åren har den globala konkurrensen ökat och i och med detta har ävenfokuseringen på kundnöjdhet tilltagit. Detta har tydliggjort behovet av en ökadkundservicenivå samtidigt som kostnaderna associerade med att ha varor i lager har ökat.För många företag har därför en viktig fråga blivit vart i distributionssystemen lagren börplaceras. Detta är en komplicerad fråga och distributionschefer hamnar ofta i kläm mellanmarknadskraven och de höga kostnaderna som kan förknippas med att ha varor i lager.Åsikterna rörande detta ämne är många. Många är även de faktorer som påverkar valet aven lämplig lagerstruktur. Uppenbart är dock att det inte finns något rätt eller fel i dennafråga.

Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många Branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet.Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation.Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet.Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall.

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de Branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras. Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden.

Social media is a relatively new phenomenon that has had a huge impact in the way we communicate in recent years. Today it is used daily by almost everyone and has become a billion dollar industry where corporate existence is increasing by every day. But there is not entirely safe to work with social media since customers and visitors can make comments and investigate what others are writing about the brand and form their own opinion. The purpose of this study is to explain the potential advantages and disadvantages for organizations in vulnerable industries with a focus on insurance companies who works with Facebook. The paper takes its starting point in the convergence culture that explains a cultural shift where consumers are encouraged to search for new information and combine content from different media.

Genom åren har många företag inom nya Branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden.För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering:Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen?För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod.

Bakgrund: Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra Branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär.Metod: Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter.

Många företag går idag mot ökad specialisering eftersom konkurrensen inom de flesta Branscher ökar. Detta har lett till ett ökat behov av kalkyler och att fler personer i företagen gör dessa. För BooForssjö AB, som är verksamma inom trävarubranschen, har senaste tiden präglats av höga råvarupriser, stark krona och sviktande marknad. För att skapa högre effektivitet och en bättre lönsamhet kommer företaget nu att sätta större fokus på hyvling, impregnering och vidareförädling av företagets produkter. Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram en produktkalkylmodell som ska ge företaget underlag för hur verksamheten går och hur den kan förbättras.De vetenskapliga metoder som används är deskription, kvantifiering och modellering.

Under våren 2006 antog den dåvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska sträva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegränsat anställda förstärks. De nya reglerna innebär bland annat ett färre antal former för tidsbbegränsade anställningar. Möjligheten att under en längre tid stapla visstidsanställningar på varandra ska motverkas genom att alla tidsbegränsade anställningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergår i tillsvidareanställning. Kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning sänks också och gäller alla anställningar.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika Branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen.