Sökresultat:
1406 Uppsatser om Branschen konsumentvaror och -tjänster - Sida 32 av 94
Att vÀrdera kundnytta vid systembyte
Det Àr viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att pÄvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar dÀrför till att se vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till nÀr kundnytta vÀrderas vid ett systembyte.Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkÀter har det framkommit nÄgra viktiga aspekter som pÄverkar vilka nyttofaktorer som uppstÄr i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter Àr vilken nivÄ i verksamheten som systemet Àr tÀnkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur lÄngt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken mÄlsÀttning som finns med investeringen.Som ett resultat i detta arbete har ocksÄ ett ramverk utformats, för att underlÀtta för organisationer att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslÄs nÄgra lÀmpliga metoder som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i processen att identifiera och vÀrdera olika nyttofaktorer..
FörÀndringar i redovisningsbranschen och dess inverkan pÄ redovisningskonsultens yrkesroll och yrkesidentitet
Syfte: Syftet med denna studie Àr att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förÀndras pÄ grund av de externa förÀndringar som stÀndigt sker i branschen.Teoretisk ansats: LitteraturgenomgÄngen Àr uppbyggd kring tvÄ delar. Den första Àr yrkesrollen och den andra Àr yrkesidentiteten.Metodologi: Studien anvÀnder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förstÄelse kring hur redovisningskonsulterna sjÀlva ser pÄ hur förÀndringarna har pÄverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till Àr att fyra externa förÀndringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken pÄverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fÄtt en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och Àven de personliga egenskaperna har förÀndrats..
Ăkad vinstpotential genom styrning av kunders bestĂ€llningsmönster - En fallstudie pĂ„ Oatly AB
Degree project in Logistics, 30 credits, The Business Administration and Economics Programme, Linnaeus University, 4FE05E, Spring 2013Authors: Ida Nilsson & Malin Skacke Tutor: Peter Berling Examiner: Helena ForslundTitle: Increased profit potential by controlling customers? ordering patterns -Â? A case study at OatlyBackground:Oatly manufactures and sells oat-Â?based products and deliveries are today carried out through an external distributor. The company is going through a re-Â?organisation and will in the future be managing stock keeping and planning of deliveries with their own resources. The customers? present ordering frequency and volume differ substantially, leading to unnecessary costs.
Softproof och fÀrghantering i designprocessen : FrÄn skÀrm till tryck
MÄlet med detta examensarbete har varit att ge en överblick över de parametrar som pÄverkar möjligheten att upprÀtta ett fÀrghanterat arbetsflöde. Ett fÀrghanterat arbetsflöde ger möjlighet att förutsÀga fÀrgÄtergivningen i trycksaker via softproof ? skÀrmkorrektur. Examensarbetet belyser de problem och fallgropar som finns i arbetsflödet och hur de kan pÄverka relevansen för en bedömning av tryckresultat via softproof. Examensarbetet behandlar hur fÀrgÄtergivningen pÄverkas av betraktningsljus och omgivningsljus samt vikten av att arbeta med en kalibrerad bildskÀrm ? en förutsÀttning för att kunna utföra en fÀrgriktig softproof.
Kommunikation om CSR : En strategisk frÄga för apotek?
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.
EU-lagstiftning skapar utslagning av aktörer och komplexa kundrelationer - en studie av svensk kemikaliedistribution
Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.
CSR som vÀrdeskapande verktyg i jakten pÄ sponsorer : En fallstudie av Hammarby Fotboll
CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.
GesÀllbrevet hÀnger pÄ hÄret : Sex gymnasieelevers uppfattningar om gesÀllbrevet pÄ frisörprogrammet
Syftet med studien Àr att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesÀllbrevet. Det Àr ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det Àr det enda bevis med vilken branschen kan mÀta elevers kunskap. PÄ ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesÀllbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgÄngselevers uppfattningar. En strÀvan Àr ocksÄ att informera och vÀcka intresse om gesÀllen.
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
ARBETSTILLFREDSTĂLLELSE HOS AMBULERANDE PERSONAL PĂ ETT BEMANNINGSFĂRETAG
Syftet med denna studie Àr att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anstÀllning i ett bemanningsföretag har nÄgon pÄverkan pÄ arbetstillfredstÀllelsen. Tidigare forskning har visat pÄ att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationÀra, arbetsplatser. MÄnga av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvÄfaktorsteori pÄ vilken undersökningen frÀmst baserades.
Konsultchef i bemanningsbranschen ? ett mÄngfacetterat arbete med konsekvenser för upplevda arbetsvillkor
Konsultchefen Àr en nyckelperson pÄ bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rÀtt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anstÀllda konsulterna. Konsultchefens arbete innehÄller dÀrför ett stort mÄtt social interaktion som krÀver skapande och underhÄllande av mÄnga professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med sÀrskilt fokus pÄ vad som utmÀrkte denna sociala interaktion och de mÄnga professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer pÄ tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kÀnnetecknades av oförutsÀgbarhet, informations- och kommunikationssvÄrigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.
Systemutvecklingsgruppers effektivitet
Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras pÄ ett bra sÀtt inom givna tidsramar krÀvs en vÀl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus pÄ sociala och personliga egenskaper, för att uppnÄ en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare pÄ företag av varierande storlek i branschen.
Det Balanserade Styrkortet inom installationsbranschen : En fallstudie för NVS
För att företag ska nÄ framgÄng gÀller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen Àr tydlig och vÀl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mÄl och indikatorer som talar om huruvida företaget Àr pÄ rÀtt vÀg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det balanserade styrkortet Àr en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella.Syftet med studien Àr att genom det balanserade styrkortet visa pÄ ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillÀmpas. Arbetet har baserats pÄ den undersökning i form av intervjuer samt enkÀter som gjorts pÄ fallföretagets östra region.Studien har visat pÄ flera olika framgÄngsfaktorer över styrkortets perspektiv dÀr respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla.
PrissÀttning av dikalv :
Efter att ha fÄtt förfrÄgningar frÄn branschen har vi valt att i vÄrt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska vÀrderas vid förmedling frÄn dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgÀnglig prislista att utgÄ frÄn vid prissÀttning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svÄrt att fÄ fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstÄr frÄn att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. VÄrt mÄl var att hitta ett system dÀr varje kalv vÀrderas utifrÄn dess kvalité, och som talar om pÄ ett tydligt sÀtt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sÄdant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrÄgar och Àven i förvÀg kunna kalkylera med ?rÀtt? pris pÄ de kalvar som produceras i den enskilda besÀttningen.
Att bry sig om Kulturen : - om entreprenörer och konsthallar
SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som prÀglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förstÄelse för entreprenörskap inom kulturella nÀringar i allmÀnhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har anvÀnts, eftersom jag tolkat berÀttelser och skapat mening utifrÄn dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som anvÀnts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrÄn bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsÀttningarna för konstutstÀllares verksamhet pÄ marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag lÄtit bland andra Stenström (2008), Mangset och RÞyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys anvÀnts frÄn Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet pÄ individuell nivÄ.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berÀttade om uppstartsprocessen, det vill sÀga resan frÄn den första tanken pÄ en konsthall till dagslÀget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrÄn Gartner (1985) och jag ser nÀrmre pÄ individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.