Bakgrundochproblem: Genom vårt intresse kring lönsamhetsstyrning introducerades viinitialt, av vår handledare, till fallföretaget. Fallföretaget hade nyligen startat ett projekt föratt förbättra lönsamheten. Studien inleddes därför med explorativa intervjuer för attundersöka företagets situation närmare. Under de inledande intervjuerna framkomönskemål om en styrmodell med mer inriktning mot intäktsdrivare och kundvärden äntidigare. Utifrån detta beslutades att undersöka om VCM skulle kunna fylla detta behov.Syften: Belysa problematiken kring lönsamhetsstyrning i en komplex tillverkningsmiljö ochutvärdera tillämpbarheten av VCM i densamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingen avseende tillväxt och finansieringunder en tio års period för Gasellföretag, jämföra med utvecklingen för deras respektiveBransch samt undersöka om det finns framträdande skillnader på Branschnivå. Populationenutgjordes av 128 Gasellföretag från Dagens Industris lista från år 2000 över de 250 främstaGasellföretagen det året, vilka Branschindelades i 7 Branscher. För att undersöka utvecklingenför Gasellföretagen användes en jämförelsegrupp bestående av det totala antalet företag iSverige i dessa 7 Branscher. Jämförelser skedde på Bransch såväl som på aggregerad nivå. Deredovisningar som låg till grund för utnämningarna år 2000 är från 1999 och de inledde vårmätperiod.

Bakgrund: Förutsättningar förändras snabbt i dagens samhälle där utvecklingenav tjänstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhälle som tjänat oss allaväl genom decennier. Detta ställer stora krav på redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgångar eftersom den nya tidens företag i mindre utsträckninghar fysiska tillgångar för att ta position på konkurrensutsatta marknaderoch skapa värde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det historiska sambandet mellan omsättningoch tillgångar fortfarande är giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utsträckning företag kan välja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansräkningen eller genom resultaträkningen. Krävs det kapital i dagens samhälleför att ett företag skall kunna öka omsättningen?Avgränsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade på OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga år mellan 2006 och 2013 där sambandetmellan omsättning, tillgångar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning om sambandet mellan omsättning,tillgångar och kostnader används ett kvantitativt förhållningssätt. Resultatetbaseras på regressionsanalys där definierade statistiska modeller bygger på tidigareakademisk forskning och kunskap.

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som Branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv Bransch som kräver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan länge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare år har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan på ett företags ekonomistyrning. Det hävdas även att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmåga att skapa värde för kunden. Under årens lopp har det utvecklats modeller såsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa värde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intäkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver såväl intäkter som vinst inom företag.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

År 2013 var den globala omsättningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor år 2012 inom denna sektor, en ökning på 11 % från föregående år (Tillväxtverket, 2014). Att modeBranschen är under ständig utveckling och ökar i tillväxt kan man se då dessa siffror stiger varje år. Statistik från 2014 visar att trots denna ökning så överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första åren (Statistic Brain, 2014). Så hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begränsade resurser stärka sitt varumärke och hålla sig kvar på marknaden? I denna studie berörs olika delar så som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, där huvudfokus ligger på företag i early stage- fasen av sin uppstart.

Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I Branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd Bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund.

Titel:      Media, en del i utvecklingen av företagens hållbarhetsredovisning?-       En studie med fokus på hållbarhetsredovisningens utveckling och mediernas påverkan Författare: Malin Larsson och Anna Brunbäck Handledare: Andreas Jansson         Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning: Examensarbete, Civilekonomprogrammet ?Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, redovisning, 4FE03E Bakgrund: Idag är redovisning av hållbarhet vedertaget hos många företag och fler och fler företag väljer att frivilligt redovisa sitt hållbarhetsarbete. Ökningen av hållbarhetsredovisningen kan ses som ett sätt för företagen att tillmötesgå det ökade trycket i samhället på hållbarhetsfrågor. Samhällets förväntningar på företagen kan enligt Agenda Setting Theory påverkas av vilka frågor som uppmärksammas i media. Syfte: Syftet med studien är att förklara utvecklingen av hållbarhetsredovisning över tid det senaste decenniet i börsnoterade större bolag. Fokus ligger speciellt på om de samhälleliga förväntningarna utifrån medias rapportering påverkar omfattningen och innehållet i företagets hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där hypoteser formulerats utifrån befintliga teorier.

Krav är nödvändiga egenskaper hos en produkt för att på bästa sätt tillfredställa en slutanvändare. I takt med att antalet kunder ökar, ökar även mängden krav. I dagens samhälle är det inte helt ovanligt att ett system har en koppling till internet och därför även dess applikationer. Vidare får internet en allt större inverkan på vår vardag, vilket gör att krav och behov behöver tillfredställas för en allt bredare publik. Detta ställer högre krav på en fungerande och tillförlitlig webbutveckling samt en förmåga att kunna se till alla intressenters behov och önskningar i takt med att dessa bara blir fler och fler.  Behovet av en fungerande och tillförlitlig kravhantering har ökat.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella Branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant.

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika Branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning.