Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper..

Ett av syftena med studien var att undersöka skillnader i Ingenjörsstuderande respektive Anställdas uppfattning om Lantmäteriets image som arbetsgivare. Det andra syftet med studien var att se om det förelåg skillnader i uppfattning av en Ideal arbetsgivares image och Lantmäteriets image som arbetsgivare. Studien genomfördes med stöd av en enkätundersökning med Ingenjörsstuderande och Anställda vid Lantmäteriakademin som deltagare. Totalt deltog 102 personer i studien; 55 Ingenjörsstuderande och 47 Anställda. Mätinstrumentet var Employer Attractiveness Scale (EmpAt).

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer Branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer Branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerBranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer Branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla.

The purpose with this thesis is to clarify how estate agents working with their marketing and marketing strategies. Our study has occured in Kalmar and we have used five different estate agents for our collection of empiric?s data. We have worked with a qualitative methodology to achieve deeper knowledge about these five company?s which have been chosen for the study.We have selected theories that suit our subject and together with the empiric data these two parts will be compared which concludes in an analysis.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer Branding.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-Branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Att sälja en journalist ? Hur dagstidningar marknadsför sina journalisterWritten by: Jonatan Fjelstad & Viktor MölneBachelor´s degree of JournalismDepartment of Journalism, Media & Communication.Autumn term 2013University of GothenburgThe purpose of this study is to determine if Swedish newspapers has increased the visibility of their own journalists between the years 2000 and 2012 and if that?s the case how they have done so. By doing so we hope to shed some light on how individual journalists are increasingly personalized and how this can be part of the newspapers Branding strategy. The journalist?s personal brands have been the subject of more research lately.

Aim: Nation Branding has become an important phenomenon during the last couple of years. The concept talks about how to promote a product by using the features of a nation to gain profit. Among the years many countries has established a strong Nation Brand abroad. In the long run many companies have chosen to use these benefits in an efficient way by promoting their own country brand, especially in their internationalization process. The aim of this study is to see what factors that influence companies in the Swedish food industry while using the fact that they are Swedish when they enter foreign markets. Method: Data was collected through interviews with export managers and sales managers at 6 Swedish companies exporting products within the food industry.

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.Den här undersökningen avser behandla co-Branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta.

ABSTRACT Title:                                                Retargeting- When display advertising builds                 loyalty Authors:                                           Mikaela Johansson och Anna Svensson Kjällberg Advisor:                                           Thomas Helgesson Level:                                               Bachelor´s in thesis in Marketing, (15 Swedish       credits) Spring 2014. Keywords:                                        Retargeting, Branding Question:                                                    In Branding, how should small e-enterprises            work with retargeting? Purpose:                                           The purpose with this essay was to identify how    retargeting should be used in small e-enterprises                             when Branding. This was done by comparing two e-enterprises practical use of retargeting, with two                           brand consultants and two retargeting consultants theoretical knowledge within each expertise.   Method:                                            A qualitative method with a deductive approach    has been used to answer the problem statement.  Theoretical framework:                              Earlier theories about retargeting, brand building    and recommended practices, related to marketing                       on the internet, were presented in the frame of       reference. Empirical framework:                                 Primary data were presented by two respondents   representing each area: Companies, Retargeting                        consultants and Brand consultants.Conclusion:                                                   The          marketing tool allows companies and      their               brands to get the chance to appear in                        wide area                      networks on the internet.    The tool is primary used                                                                for a sales                      purpose but the tool also has potential in brand-                                                                       building purposes.

Byggbranschen är en av de mest könssegregerade branscherna på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att män och kvinnor återfinns inom olika yrkesgrupper och därmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser beräknar demografiska förändringar de närmsta femtio åren och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför ålder. Därmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hållbara HR-strategier och en strategi som kan hjälpa dem i den hårda konkurrensen kring en krympande arbetskraft är Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken är att marknadsföra företaget som den bästa arbetsplatsen att arbeta på, både mot anställda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen är att analysera hur tre företag inom byggindustrin använder sig av Employer Branding, samt hur strategin används för att anställa kvinnor. Genom min studie vill jag också synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Purpose/Aim: The purpose of this paper is to describe how a number of strategically selected employees at the Swedish Institute, with the purpose to promote Sweden in the world, look at the challenges facing Sweden concerning nation Branding in the new era of cooperation within the European Union. I examine how these people look upon the work of public diplomacy and nation Branding in order to actively participate and influence the EU's common communications platform.Material/Method: The method used in this thesis is qualitative interviews. The reason why I chose this method is because I consider it to be the most appropriate in order to collect information about how these selected employees at the Swedish institute regard the challenges that lay ahead in terms of nation Branding within the European Union.Main results: On the basis of the results I have gained by dint of the analysis, it can be concluded that it is of utmost importance to take the societal changes, which are a result both of the worldwide globalization and the EU cooperation, into consideration when designing a future communication strategy for the Swedish Institute. The nation-state continues to play an important role in Sweden, but its importance is declining as the EU cooperation is progressing. The citizens? identity plays a crucial role in designing a nation?s communications strategy, and from the analysis I conclude that we move not from a Swedish to a European identity, but towards a pluralistic union where multiple identities meet under one umbrella; the EU..