This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ?The Prada phone by LG?. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company?s brand. The research questions are: ?What effects can a Co-branding have on a company?s Brand Equity?? and ?How can these effects be measured??.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations? Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective.We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its? meaning.

Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?.

Bolivia is a multiethnic country where the indigenous people constitute the majority of the population. Despite two decades of attempts to take the democracy further is its foundation more volatile than ever. The aim of this bachelor thesis is to examine if exclusion is taken place in Bolivia from year 1982 until today and if so in which way political exclusion constitute problems of democracy in Bolivia. The answer depends on the understanding of democracy used in the analysis. In this thesis I use theories of process-, participation- and deliberative democracy.

Trade Unions are finding it increasingly challenging to appeal to employees and all trade unions alike are encountering new challenges to attract and retain members. Additionally a more diversified and educated labor market is creating demands for trade unions to better meet individual needs. The purpose of this study was to explore and analyze the role of branding in Unionen, the largest white-collar trade union in Sweden, and how branding efforts help in attracting and retaining trade union members. The theoretical foundation of this thesis is based on theories related to corporate branding and relationship marketing. Furthermore, the study develops and introduces the concept of member branding in the context of trade unions.

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhållande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.Konklusionen blir att även om man under de senaste åren värjt sig mot begrepp som City branding och spektakulär arkitektur måste man som byggherre idag förhålla sig till dem. I en intervju har just avståndstagande från begreppet visat sig. I Kalmars fall hävdar uppsatsen att man använt sig av det när man byggde sitt nya konstmuseum..

There are no general working processes that can stand for how all the investment process is preceded in the organization of major Swedish banks. It is not a question of investment process but rather a question of, investment processes. How these investment processes operates depends totally on the type and size of the current investment, which unit that is operating the processes and what situation the bank currently finds itself in. There is a written form that describes how the different processes should be operated and which capital budget models that should be used but the usage of these forms can be questioned..

AbstractThe aim of this study was to highlight who represents elderly immigrants and apply the theory of social exclusion. We chose channels for representation that we found important in relation to this group. The first part is a study of available litterature of the subject. We found three main arenas: participation in elections, participation in associations and clubs and representation in political institutions. The findings showed a democratic deficit among elderly immigrants, which gave an indication of social exclusion from the political arena and from participation in associations.For the second part we decided to concentrate on the arena of participation in associations and clubs that represent the elderly and/or immigrants.

There are no general working processes that can stand for how all the investment process is preceded in the organization of major Swedish banks. It is not a question of investment process but rather a question of, investment processes. How these investment processes operates depends totally on the type and size of the current investment, which unit that is operating the processes and what situation the bank currently finds itself in. There is a written form that describes how the different processes should be operated and which capital budget models that should be used but the usage of these forms can be questioned.

In the fragmented network economy of toady remote work for creative designers becomes mor eand more prevalent. This is good for a number of reasons. Mainly, creative designers can find work inside and outside of their region irrespective of where they choose to live. However, competing for jobs in a global market is harder, and the online presence of the creatives becomes their main shopping window. We have conducted a study, interviewing digital creatives in Västerbotten.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Sammanfattning"Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls? och teknikutveckling, HST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding på Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika värden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumärke, företagsspecifika värdenFrågeställning: Vilka företagsspecifika värden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier använder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, både internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen består av en kvalitativ fallstudie baserad på sekundära och primära källor. Insamlad primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom området employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla värdeorden affärsmässighet, enkelhet och nytänkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa värdeord ska återspegla Q-Meds företagsspecifika värden.

The focus of the thesis is to examine the regional branding ofpublic libraries in Norrbotten, with the main focus on Piteå public library, in order to find trends that indicate a successful branding based on Hariff & Rowley?s (2011) identified key factors.The empirical data has been collected through a triangulation of interviews and documents. The findings show that they have done a proficient preparatory work prior to the regional branding of the public libraries, and that the libraries have worked together with a communication bureau in their marketing strategies since the beginning of the public library cooperation. The results also show that Piteå public library, through branding efforts, received another relationship with the media where the media now occasionally contact the library.The conclusion of the thesis is that Piteå public library promoted the library through campaigns that provide the opportunity for activities and experiences, and that they want to convey the image of itself as a venue for social interaction. The marketing of the libraries fulfill the most of the criteria, but there are still areas of branding that needs to be further explored..