Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsättning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumärke, genom att försevarumärken med mänskliga drag kan konsumenten lättare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrån sin egen karaktär (Aaker 1997).Det var år 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet är att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.Forskningsfråga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner är unika för den svenskakontexten och behöver därmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssätt, där tidigareforskning om brand personality har varit utgångspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillämpadesfokusgrupp (förstudie) och enkät.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslå att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienämnar.

Syftet med denna undersökning är att fastställa konsumenters uppfattning om SAS varumärkesattribut och utröna vilka av dessa som har påverkats av den ekonomiska kris som företaget genomgick under hösten 2012. Metoden utgjordes av en tvåstegsmodell med fokusgrupp som inledande stadie i studien i syfte att ta reda på vilka attribut konsumenter associerar med SAS, samt en enkätundersökning för att ta reda på huruvida det har skett en förändring i uppfattningen om dessa attribut tillhörande SAS. Teoretisk anknytning har tagit utgångspunkt i Aakers (2002) modell för varumärkeskapital samt teorier om attribut och konsumenters uppfattning. Resultatet visar att ingen stor förändring i uppfattningen har skett kring den övergripande uppfattningen om SAS, dock kunde tendenser till förändring i uppfattning anas om ett antal av SAS varumärkesattribut. I undersökningen framkom att lojala kunder hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-lojala kunder, att SASEuroBonusklubbmedlemmar hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-medlemmar, samt att yngre respondenter i högre utsträckning upplevde att deras uppfattning om SAS var mer negativ efter SAS senaste kris jämfört mot äldre..

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Abstract: The fashion industry is perhaps the most unpredictable one where change occurs very rapidly. In order to be attractive and interesting in this competitive industry, a brand must constantly be up to date and differentiated from other brands to attract the consumers. This has given rise to an increasing growth of brands that cooperate for marketing reasons and more specifically, clothing retailers that perform designer collaborations with exclusive designers to create limited collections.Studies describing the effects of those collaborations on the retailers brands are rare and especially from a consumer perspective. Since H&M has been a pioneer in designer collaborations and has done it more times and for more years than any other retailer we have conducted our study on their case. Our intention was to investigate how the designer collaborations have affected the brand equity and image of H&M, if the collaborations have increased the willingness to pay for H&M's other ranges and if they have affected H&M's ability to extend its brand to higher price segments, through an experimental study.

Thesis purpose: This thesis will through a case study of a recently rebranded bank ?Jyske Bank?, seek to research deeper within the field of service sector rebranding. The internal communication used in connection to the rebranding, will be analyzed in order to investigate what initiatives Jyske Bank?s organizational leaders launched to implement the rebranding and furthermore whether the initiatives have worked. The research questions are: - What are the critical initiatives behind the re-branding process, and have these initiatives been successful?- Furthermore, to determine the success: To what extend does the intended image, created by the organizational leaders of Jyske bank, in relation to the rebranding, correlate with the identity held by the organizational members? Methodology: This thesis employs a mix of quantitative questionnaires and qualitative semi structured interviews.Theoretical perspectives: Corporate rebranding framework (Daly & Moloney, 2004) and a conceptualization of the employee branding process (Miles & Mangold, 2005)Empirical data: The empirical data was collected from in depth interviews with management and questionnaires from employees.

First time labelling occurred was when animal owners marked their cattle in order to distinguish the differences. The need for labelling was added when the trade had expanded during Roman times in order for the customers to know who manufactured their craft. Trademarks are characterized as a way to distinguish one's own product or service from someone else. The marketing purpose is to create an identity. The brand has an important role as an effective competitive tool for businesses.A brand can have many different functions, which will simplify a customer's decision making process in selecting a service or product.

Talented and committed employees are important resources for a company?s competitiveness. With the escalating competition for competent employees, a strong employer brand has come to play an increasingly important role as a means of attracting employees with a desirable profile. In this study, brand theory is applied to the results of a quantitative study of students? evaluation of an attractive employer, in order to identify the factors which explain why certain employers are perceived as more attractive than others.

This paper focuses on traditional clothing enterprise IT strategies. The purpose was to investigate the correlation between traditional clothing companies IT strategies and their brand. In a market where the competition is high it has become more important that the company targets a customer segment. To reach their targeted customers the company builds their brand with different corporate strategies. This segmentation is necessary because of the high exposure to competition, and a well-established brand could be a prerequisite for profitability.  In today?s market, IT has a major impact on the clothing business.

AbstractAuthors: Agnes Källén & Amanda RedinTitle:Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of Pages: 39With this study we aimed to answer the following questions: has the amount of brand exposure on the Tv4 show ?Nyhetsmorgon? increased between the years 2008 and 2013? And if so, how can the increase be explained by well-recognized research in the field?The media industry is changing toward an increasingly commercial content. In television, this change is mainly caused by the growth in shows watched on the web and through time shift, which is the act of watching something on a digital video recorder, or DVR. This gives the viewer the possibility to fast forward through the commercial breaks, and therefore forces the networks as well as the advertizer to find new ways to reach consumers. Hence the plausible growth in product placement and brand exposure.

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

Consumer generated advertising is a new phenomenon in the landscape of communication. Tools such as the Internet enable the consumer to create and spread messages for brands without the permission or control of the brand owner. We carried out a quantitative experiment to investigate the effects of how companies choose to handle these activities as well as how expectations of these consumer generated ads differ from traditional advertising. The findings show that strong brands may benefit from these activities if handled the right way and the brand owner adapts it?s reaction to the content of the ad.

Företag inom handel är underrepresenterade i litteratur kring Event Marketing. Kommunikationsverktyget som erbjuder interaktion tilltalar dagens upplevelsesökande konsumenter. Event Marketing som verktyg är i sin tur underrepresenterat inom Brand Management. På grund av Event Marketings aktualitet i dagens samhälle borde det teoretiska gapet studeras. Uppsatsens syfte var således att undersöka hur företag inom handel använder Event Marketing för att framhålla och stärka sitt varumärke, detta med hjälp av följande frågeställningar: Hur motiverar företag inom handel användande av EM? Hur arbetar företag inom handel med att säkerställa att EM får en positiv inverkan på varumärket? Vilka särdrag kan identifieras, inom användandet av EM, för företag inom handel? Undersökningen genomfördes med ett arbetssätt liknande det abduktiva genom öppna kvalitativa intervjuer med tre företag inom handel samt tre eventbyråer.

This study aims to describe how a company behind a well-established brand in the fashion industry has strategically chosen to communicate with their target market. Interviews with four individuals in different positions within the company have generated qualitative data, which is presented and analyzed in relation to the theoretical frame of reference in this study. The results show that the company does not use conventional marketing, but relies rather on marketing based word-of-mouth generated by its customer base due to its unique store concepts. Previous research has shown that this type of marketing strategy is effective and beneficial to the brand equity, a conclusion that is demonstrated to also apply to the survey object of this study. Furthermore, it is also shown that this is largely due to the distinct and coordinated image that the company maintains through strict standardization..