Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare. Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen. Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.

The EU-project HEALTHGRAIN has suggested a new definition for whole grain which allows a small part of the grain to be removed during processing. By removing the outer part or the grain the hygienic quality will increase but it is not clear how the taste and colour is affected. So therefore in this study three different debranning methods, peeling, pearling and polishing, which remove the outer parts of the grains have been used on common and durum wheat. The dietary fibre and ash content, as well as germination was analysed in untreated, peeled, pearled and polished grains. The decrease in dietary fibre and ash was higher in grains that had been pearled compared to those that had been peeled or polished.

The objective of the present study was to evaluate distillers? dried grains with solubles (DDGS) as a protein source to rainbow trout (Oncorhynchus mykiss), by studying digestibility and growth measurements. One control diet, totally lacking DDGS, and three test diets were made containing 10 % (low), 31% (medium) and 51 % (high) DDGS respectively on dry matter (DM) basis. The control diet and the test diets were made to be as nutritionally equal as possible. Wheat bran was used to balance the fiber content of the diets.

The purpose of this examination was to find how supervisors interpreted the termsvocational identity and vocational culture, found in the diploma goals in workplace-based learning at the Child- and Recreation Programme. To reach the purpose, I formulated questions that I answered through a qualitative study. I made six interviews with pre-school teachers who had been supervisors for students at the Child- and Recreation Programme. The informants answered the same questions and the answers were recorded. The result of the study showed that the supervisors made a fairly consistent interpretation of the terms.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie ämnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrån elevernas egna berättelser om framtid och inställning till vidare studier på Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever på varje program i det tredje och sista året på gymnasiet visar studien bland annat på att elever som valt att studera på det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrån att de vill läsa ett program som underlättar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever på Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder på en medvetenhet hos samtliga elever utifrån varje elevs förutsättningar och utbildningskapital från tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de någon gång i framtiden kommer att studera vidare på Högskola eller Universitet. Elever från det Naturvetenskapliga programmet kommer från mer studievana hem där minst en av föräldrarna har en examen från Högskola eller Universitet.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och även om eleverna anser att tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig på 130 enkätsvar från två olika gymnasieskolor i Sverige. I kunskapsbakgrunden går jag igenom forskning som har med genus i allmänhet att göra och forskning som är inriktad på genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor får stå tillbaka till förmån för pojkar. Det resultat som jag fått fram i min undersökning visar att eleverna på Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de är tjejer eller killar, får ta lika mycket plats i klassrummet..

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka drivkrafter det finns för att jobba aktivt med miljöarbete, syftet är också att ta fram viktiga strategier som är viktiga för smarta återvinningssystem. I den här undersökningen är det återvinningsarbetet det framförallt handlar om som miljöarbete. Undersökningen har genomförts i samarbete med företaget Ad Infinitum i Borås (Sverige) som är ett avfallsföretag. Där har jag genomfört intervjuer genom en fallstudie på tre av Ad Infinitums kunder. I rapporten presenteras forskningsfrågorna som använts vid intervjuerna och vilka underfrågor som också ställts.

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning.

Fyrtioen nittonåriga elever vid Barn- och fritidsprogrammet, årskurs tre har svarat på frågan: Om du blir vår nya ledare, vilka viktiga levnadsregler ska vi ha om vårt gemensamma samhälle skall fungera? Svaren varierade men fem levnadsregler var viktigare än andra, nämligen:Man ska respektera andra människor.Man ska vara den man är.Du ska inte ljuga.Man ska inte stjäla.Du ska inte vara otrogen.Sju personer, elever i årskurs tre vid samma gymnasieprogram men i en senare årskull, har tolkat undersökningens resultat. Samtliga anser det troligt att nittonåringarna tycker detta. Att respektera andra, är den viktigaste levnadsregeln enligt ungdomarna. Denna regel utgör även en viktig grund för de övriga levnadsreglerna.Enligt en teori av Ronald Inglehart, amerikansk sociolog, tenderar de värderingar man fått i ungdomsåren att finnas kvar i vuxenlivet.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts.