Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Då sjukdomen är potentiellt livshotande riskerar mannen och hans närstående att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strålbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Background: Studies have shown that 66 children and teenagers in Sweden suffers from brain tumor every year. Children and teenagers who can´t participate in the regular school for a longer time for whatever reason, have by the school law the right to education in hospitals or institutions. Education that take place in other places than school most try to follow the same guidelines as his/hers usual school.  This applies to students in elementary school, compulsory school, special school, Sami school, secondary school and upper secondary school.Purpose:  The purpose of this study was to find out how three teachers at a hospital school plans their work with children in grade from 1 to 3, who suffer from cancer, especially brain tumor.  How can the teachers at the hospital school plan and organize their teaching so that it´s possible for the children whit brain tumor to feel as normal as possible. How does the common work between the consultant nurse, teachers at the hospitals and their ordinary school prevent the children to feel like an outsider?Method: I have chosen to do a qualitative study followed by three interviews whit three informants who works at a hospital school.

Trycksår är sedan länge klassat som ett smärtsamt folkhälsoproblem. Trycksår uppstår som en komplikation till en annan sjukdom eller på grund av immobilitet och orsakas av för högt tryck mot kroppens vävnad. Kostnaden för behandling och prevention av trycksår är klassad som den tredje dyraste efter cancer och kardiovaskulär sjukdom. Primärpreventiva åtgärder, vilka används innan trycksår uppkommit, behöver därför tillämpas för att undvika ökat lidande, ökade vårdkostnader samt ökade vårdtider. Detta går i linje med det hälsofrämjande omvårdnadsarbete som av sjukvården ska bedrivas för att hjälpa patienter till att känna uppnådd hälsa och samtidigt förebygga ohälsa.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Oxytocin is a hormone which plays a crucial role in many reproductive and behavioural functions. It affects many organs and the classical peripheral targets are the mammary glands during lactation and uterus during labour. Oxytocin receptors have recently been described in a variety of normal tissues and primary cell cultures, but also in neoplastic tissues and established neoplastic cell lines, as breast cancer cell lines. The signalling pathways and biological effects of the oxytocin/oxytocin receptor system seem to depend on species, type of tissue, physiological versus neoplastic state and receptor location within the cell membrane.The aim of this project was to find out if the cell proliferation in the canine mammary carcinoma cell line CMT-U27 was affected upon stimulation of oxytocin, and to investigate the presence of oxytocin receptors in these cells. The cell proliferation was examined by using an ELISA-kit, where the absorbance measured is relative to the amount of living cells.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Syfte: Syftet var att undersöka bröstcancerpatienters upplevelse av omhändertagandet i vården i samband med den onkologiska behandlingen. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, baserad på en öppen fråga i en enkätstudie. Urvalet är baserat på det regionala Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen, sammanlagt 1573 kvinnor erbjöds att delta i studien. Det slutliga deltagarantalet blev 312. Resultat: Bröstcancerpatienter är överlag nöjda med vården i samband med den onkologiska behandlingen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Basal cell carcinoma (BCC) is the most common non-melanoma skin cancer. It can be divided in different subtypes. The most common type is superficial and is most frequently occurring on the trunk and on the face. In severe cases it can be difficult to differentiate basal cell carcinoma from other skin tumors, therefore a skin biopsy is conclusive diagnostic method. In terms of treatment, curettage is a common non-surgical treatment of basal cell carcinoma.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades med inspiration från Burnards innehållsanalys. Resultat: Det som framkom var att kvinnorna kände sårbarhet i samband med genetiskt test, de kände den ärftliga utsattheten både för sin egen, barnens och anhörigas del, valet att ta bort eller behålla sina bröst, de kände behov av stöd i samband med att i förebyggande syfte ta bort brösten samt de upplevde en förändrad kroppsbild. Slutsatser: Det finns mycket som tyder på att kvinnors livsvärld påverkas av att operera bort brösten i förebyggande syfte. Denna litteraturstudie har väckt intresse att genom en empirisk studie forska vidare om vårdpersonalen bemötande till kvinnor som väljer en förebyggande operation.