Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, depression och ångest.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

När en person drabbas av hjärntumör sker det inte bara stora förändringar i den sjukes liv utan även för närstående som finns runt om kring. Närstående har en betydande roll som kan liknas med vårdgivare för den sjuke. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som drabbats av hjärntumör. Tretton vetenskapliga studier analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier; att känna sig splittrad i en övermäktig situation, livet känns osäkert och krävande, att ge stöd och hopp till den sjuke, komma till insikt om omgivningens betydelse samt förändrat liv leder till ett nytt normalt för familjen.

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd.

Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm.

SAMMANFATTNINGBröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation.