I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

BakgrundI Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

Cancer är en sjukdom som drabbar många. Den medicinska behandlingen är ofta invasiv och både sjukdomen och behandling kan lämna djupa spår. Fler och fler komplementära behandlingar blir tillgängliga och en öppenhet från sjukvård och patienter gentemot dessa behandlingar blir tydligare. Studier visar att sjuksköterskor upplever att komplementära behandlingar är användbara i sitt arbete med patienterna, speciellt taktil massage. Det finns dock lite forskning om patienters upplevelse av komplementära behandlingar, ett perspektiv som är viktigt för sjuksköterskan att få ta del av.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

This essay is about the risks of reporting science through media. We have exemplified the problems with the alarm about acryl amide that came in 2002 through the diffusionist model. From the beginning it was a debate about how dangerous acryl amide is to us humans, but later on it developed to be a debate about whoever did wrong in the intermediation, because later on it came out that acryl amide maybe didn?t cause cancer at all and the scientists didn?t know how to prove if it did or didn?t. In our essay we have based our theories about how the diffiusionist model often is inadequate, with theorists as Stuart Allan, Anders Ekström and Dorothy Nelkin..

Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år. Ca 35 % av all cancer går inte att bota, och vården blir palliativ. Även de närstående påverkas, och är i behov av stöd från sjukvården.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvården för närstående till patienter med cancer i palliativt skede som inte är anslutna till hemsjukvård eller hospice.Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sju intervjuer där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Närstående upplever sig i stort erhålla ett gott stöd från den onkologiska slutenvården. Viktigast upplevs att som närstående bli sedd och bekräftad, samt att erhålla lagom mängd information löpande under vårdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd från familj och vänner, gör att närstående känner sig trygga.

For a woman who has been diagnosed with breast cancer, there can be many negative things that effects her life. It is a great shock that changes her life and can include a sense of lost femininity and a decreased sexual desire which can be both physical and psychological. The basis of this literature review is from 17 scientific articles which evaluate the changes in cancer patient's body image and sexuality during their illness and treatment. This study illustrates patient's experience of the nursing and difficulties which obstructs the nurse from talking about sexuality whit the patient. The study also showed that the patient had a desire to discuss these sexuality issues with a nurse..

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet.

Background: Cancer disease is one of the most common diseases in Sweden andradiotherapy is one of the regimens available for the treatment of cancer. Radiotherapycan be delivered as single treatment or be divided into several fractions that last forweeks. Radiotherapy can cause side effects that may occur during or at the end oftreatment. Information and communication is an integral part of all treatments and care.The oncology nurse should attempt to ease for the patients to communicate, participatein the care, receive information and enhance the ability to self-care.Aim: The aim of the study was to examine the patients? needs for communication andinformation with oncology nurse during their meeting through radiotherapy.Method: This pilot study was conducted on six patients with different cancer diagnosis.It was a qualitative study, were data was collected through individual interviews usingsemi-structured questions.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Bakgrund: Varje år drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest påfrestande symtomet vid cancer är fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och är en subjektiv upplevelse. Fatigue är inte en trötthet som går över efter sömn och vila.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur det är att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrån Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.

Bakgrund: Det beräknas att nästan var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i framtiden. Ungefär 40 % utav cancerfallen går inte att bota. Det finns en ökad förståelse för att den palliativa omvårdnaden är viktig för att fullända obotligt sjuka patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.