Byggnader ska utformas så att utrymning kan ske på ett säkert sätt utifall brand eller annan orsak skulle innebära att byggnaden måste evakueras omedelbart. Spiraltrappor är ett bra alternativ då de är både billiga, lätta att montera och platsbesparande. I utrymningssyfte anses de dock mindre lämpliga och bör enligt Boverkets Byggregler, BBR, inte användas som utrymningsväg från samlingslokal och sjukhus. Dimensioner, material och om trappan är fastgjuten eller fristående är alla parametrar som kan tänkas påverka gången i trappan. Idag tas detta inte hänsyn till i BBR utan de regler som finns är för alla typer av spiraltrappor.Arbetets utgångspunkt har varit att undersöka hur utrymning påverkas av bredden på en spiraltrappa.

Med Skistar som uppdragsgivare ska ett område på ca 28 000m2 projekteras för nytt gästboende i Lindvallen, Sälen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet är att ge Skistar en infallsvinkel på hur området kan utformas med speciellt hänseende på en god handikappanpassning.Boendet riktas mot gäster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidåkning. De handikapp som boendet riktar sig mot är personer med rörelsehinder som använder manuell eller liten eldriven rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta är ett gästboende innefattas boendet inte under de regler som gäller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell.Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt.Vid radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och är ett led i den treåriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förändrat basutformningsprogram.Ett basutformningsprogram är utökade krav på tillgänglighet och används vid om- och nybyggnation. Tillgängliga bostäder blir allt viktigare i och med att antalet äldre i Sverige blir fler och fler.

Vid projektering av förskolor i dag förutsätts det att barn är i behov av hjälp vid en utrymningssituation. Detta ställer stora krav på brandskyddet, både tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport är att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt ställa det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frågeställningen har tre fokusområden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet är undersökt utifrån hur regelverk och rekommendationer är skrivna.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende på funktioner, användarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jämförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata så långt det var möjligt där resultaten för byggnadens specifika energianvändning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och årlig energianvändning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en känslighetsanalys av indata där flera parametrar ändrades stegvis och resultat för BSE jämfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-värden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt även programspecifika inställningar.Resultat från simulering av årlig energianvändning visade att IDA ICE och VIP båda räknade med en total energianvändning på ca 129 MWh per år med jämlik fördelning både för tillförd och avgiven energi. IDA ICE beräknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 år) Atemp] medan VIP räknade med 102,9 [kWh/(m2 år) Atemp].

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

The construction market has, as a result of the crisis in Europe been uncertain in recent years. During the year 2013, the construction will be stabilized, in particular Finland. The geographical proximity between Sweden and Finland and similarities in cultures and climates makes Finland a coveted market for many Swedish companies.Differences in national regulations and guidelines, which are produced by the authorities in different countries, are examples of barriers that may hamper the process, including for Swedish villa suppliers, to establish themselves on the Finnish market. It may be useful when facing a new export drive, to look up what similarities and differences there are between the countries building codes, to prevent mistakes and unnecessary costs to the project work..

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsåtgärder för ett flerbostadshus byggt undermiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioårsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostäder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels låg standard på de befintliga bostäderna.Flerbostadshus från just miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det är idag ettmycket aktuellt ämne med tanke på att dessa hus är allmän kända för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing är stor inom bostadssektorn, detta gäller i höggrad för hus från miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stått i 35-45 år, och 40 år var deras uppskattade livstid då debyggdes. Dessa hus står nu därför inför omfattande renoveringar och det är därför viktig att görarätt energibesparande åtgärder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med några praktiska och tillämpbara förslag på åtgärder förminskad energianvändning.Energieffektiviseringsåtgärder som undersöktes var inre och yttre tilläggsisolering med 100 mmisolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tätning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch värmeåtervinning med frånluftsvärmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i väggkonstruktionen beräknades för denbefintliga väggen samt med inre och yttre tilläggsisolering. Resultatet av fuktberäkningen visadetydligt att den yttre tilläggsisoleringen på både väggkonstruktioner ? lättbetong ochsandwichelement ? är det bästa alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsåtgärder tillsammans visade sig enligt beräkningarnaminska byggnadens energianvändning från ca 167 kWh/m2 och år i dagläget till ca 90 kWh/m2och år efter att åtgärderna utförs.

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot är inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsättas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehålla samhällsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militära anläggningar. De svenska underrättelsetjänsterna för polis och militär anger att hotnivån för terrorism är förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras säkra utifrån den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete är att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället.