Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

The vast majority of parents want their children to succeed and become successful in one way or the other. The very first is that the child will graduate from school. In today?s society which is characterized by career-driven parents, especially mothers, one wonders if somewhere along the way parents are prioritizing their own careers over their children?s school achievements. This might be true in some cases, but in others it could merely be that parents are expecting more from their children?s future.

AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.

The purpose of this master?s thesis is to describe by a gender approach what ideas and values are expressed in the novel One Night at Bullar Lake and how they do coincide to a tendency. We also want to discuss authority and class divisions and how these can be connected to the novel and the author. Our final question is to examine in what way the voice of the female author is represented in the novel. To approach our material we use Yvonne Hirdman?s theories about the construction of sexes and Susan Sniader Lanser?s work about voices of female authors, as well as Horace Engdahl?s studies about the silent voice in literature.

The purpose of this study is to explore the concept of the immigrant-writer. By studying the literary criticism on four debutants, all of whom have been categorised as immigrant-writers, I have come to the conclusion that the critics tend to focus on the authors' otherness. By using postcolonial theory I've analysed the role as representatives of a supposed other reality that is imposed on these four authors by the literary critics. The theories of Pierre Bourdieu, especially his concepts of symbolic capital, literary field and position, have been used to contextualise these conclusions. Although the otherness that the critics accentuate seems to work as a negative symbolic capital in a bigger societal perspective, in the author's position within the literary field it grows their positive symbolic capital.

The purpose of this essay is to analyse how and why culture and tradition is created and maintained within a minor student society at a Swedish university by looking at its history. The West Coast Nation student society provided the material which was subsequently analysed and three sociological perspectives were applied in order to give the study a theoretical base. In order to investigate the purpose of the society, durkheimian theories on functionalism were applied. Moreover, Bourdieu?s thoughts on social fields were used as well as Elias? theories on the established and the outsiders.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Vi har i denna uppsats undersökt läxhjälp för mellanstadieelever i två skånska kommuner. Vårt syfte var att undersöka var det fanns läxhjälp och hur den utformades samt vilka uppfattningar pedagogerna hade kring vilka elever som kom på läxhjälpen. Vi ville se om läxhjälpen fanns som kompensation för de elever som inte har hemförhållanden som gynnar deras skolgång eller där de inte kan få stöd med sina läxor. Till hjälp för att analysera elevers bakgrund så har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, symboliska kapital och habitus. Vi använde tre olika undersökningsmetoder; surveyundersökning, intervju och observation då vi samlade in vår empiri.

This thesis aims at examining factors that influence women?s choice of clothing. Focus lies on what women want to communicate with their clothes, how consumption is used as a means of expression, women?s attitude towards the clothing and the body image that media has created. Is there an underlying idea in a women?s choice of clothing and is she trying to express something specific? Why do women buy the clothes they do? The aim with this thesis is to identify if there is a difference between people from an urban area and those from a small town, as well what role the geographic difference plays in how fashion conscious you are or how you choose your clothes.

Who tells the true story of the world? The western civilisation is highly influenced by the written word. The writings of ancient philosophers, poets and religious authorities still have a strong cultural impact. Myths and religion as well as philosophical and political systems effects our self-concept. These models are all unified by there ambition to explain mankind and tell the story of reality.This essay examines two published diaries in order to discuss their relation to the common story of the world.

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka..

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..