Bakgrunden till denna studie är att perennplanteringar blir en allt viktigare del av den offentliga miljön, för att marknadsföra kommuner och bostadsområden. Samtidigt anses dessa ibland vara komplicerade och dyra att sköta. Bristen på kunskap om hur perennplanteringar bäst byggs och underhålls gör också att de sällan blir så långsiktigt hållbara som vore önskvärt. Litteratur kring ämnet är begränsad till perennböcker som främst riktar sig till privatpersoner. Tips och fakta som framkommer i dessa är svåra att översätta i offentlig miljö där förutsättningarna är helt andra.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.

Våra städer blir allt mer bebodda och förtätas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör anspråk på våra offentliga platser och det gäller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar är något som används frekvent i våra städer både i stor som liten skala. Vårlökar inom gestaltande sammanhang är något som under de senaste åren används mer frekvent. Deras egenskaper som återkommande, i vissa fall självförökande, tidigt och långsiktigt blommande, gör att de lämpar sig väl för offentliga miljöer.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

I Närke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att växa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestämt sig för att anlägga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anläggas vintern 2009-2010 med grävningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning är gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

The study was performed for the Swedish Regional Forestry Board in Södra Götaland. The study examines broadleaf plantations on former farmland that were planted between 1991 and 1996 with subsidy payments for conversion of farmland into forest. In particular, the study reviews forests planted in 1991-92 and 1994-96. In the early 1990s, Swedish agriculture was deregulated and direct subsides to farmers ended. The Swedish state instead granted farmers financial support and offered incentives for conversion of farmland and investments in order to make their unproductive land productive. The state supported conversion of farmland to broadleaf forest, forest for energy biomass production, or establishment of wetlands on former farmland. The County Administrative Boards and Regional Forestry Boards together monitored the planting of broadleaf forests.