
Sökresultat:
155 Uppsatser om Bostadsrättsförening - Sida 8 av 11
Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning
Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav är idag ett stort miljöproblem vilket samhället bidrar till genom sitt utsläpp av bland annat kväve. Därför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan åtagit sig att minska sin belastning på Östersjön från reningsverk med 3000 ton kväve årligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krävas, men en viss förbättring av reningen kan uppnås genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i Västervik hade tidigare problem att uppnå tillräcklig kväverening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvävereningen ytterligare kunde förbättras utfördes denna studie med huvudmålet att lämna förslag på hur kvävereningen kunde förbättras i verkets aktivslamprocess.
Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge : Driftanalys och framtagande av optimala styrkurvor
Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ framlyft som en potentiellt viktig beståndsdel för att lösa EU:s satta klimatmål att minska koldioxidutsläppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen förnyelsebar energi, de så kallade 20-20-20-målen. Detta då fjärrvärme möjliggör tillvaratagandet av spillvärme från industrier och centraliserade förbränningar vilka kan använda annars outnyttjade resurser såsom avfall och grot. Stora förbränningsanläggningar möjliggör även en förbättrad rening av rökgaser. Falun och Borlänge i Dalarna, Sverige, har sedan 1984 och 1969 haft fjärrvärmesystem vilkadrivs av Falu Energi & Vatten respektive Borlänge Energi. I samband med att de två bolagen skulle förbinda sina vattensystem togs även beslutet att bilda ett gemensamt fjärrvärmenät. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen hösten 2014 kommer att färdigställas.
Är det möjligt att använda SCR-rening av rökgaserna vid inblandning av avfall i biobränslet?
Waste appears to be a low-cost fuel compared to biofuel. This Masters thesis was conducted for Vattenfall Utveckling AB and deals with how waste in the fuel affects the performance of a SCR-catalyst. Different mechanisms of deactivation were surveyed, focusing on the poisoning mechanism. A literature study was carried out, which was used as a reference when analysing the results.Small samples (9x2x2 cm, 64 pieces) cut out from a full-scale unused honeycomb catalyst were exposed up to 1500h in two different combustion plants, Johannes in Gävle (co-combustion) and Högdalen in Stockholm (waste-combustion). The activity was measured mainly at 300°C but also at 250, 350, 375 and 400°C.
När industrin styr medlen
Med målet att reducera de nationella kväveoxidutsläppen enligt Göteborgsprotokollets bestämmelser införde Norge år 2007 en skatt på 15 NOK per kilo kväveoxidutsläpp. I en reaktion mot denna skatt bildades Næringslivets NOX-fond på initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den främsta skillnaden är att avgiften för utsläpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna återbetalas i form av investeringsstöd till kväveoxidreducerande åtgärder i verksamheterna. Att en miljöavgift på detta sätt återgår till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam än genom reglering av en miljöskatt.
?Rätt avlopp på rätt plats? : ? Livscykelanalys av tre enskildaavloppsanläggningar
?Rätt avlopp på rätt plats? ? Livscykelanalys av tre enskilda avloppsanläggningarProblemen med övergödning i Östersjön och i Sveriges insjöar är stort och enskildaavlopp pekas ut som en central aktör, framförallt beträffande fosforutsläppen. I Sverigefinns det ungefär en miljon enskilda avloppssystem och nästan hälften av dessa har enså pass bristande vattenrening att de inte uppfyller gällande lagstiftning. Utvecklingenav nya tekniker för rening av avloppsvatten har länge strävat efter att minska utsläppenav övergödande ämnen, detta ibland på bekostnad av andra utsläpp, så somväxthusgaser och försurande ämnen.Det här examensarbetet har därför med hjälp av metodik från livscykelanalys (LCA)utvärderat tre enskilda avloppssystem med tanke på deras utsläpp av växthusgaser,försurande gaser samt övergödande ämnen. Då misstanke också fanns att de lokalaplatsegenskaperna påverkar de enskilda avloppssystemens totala miljöpåverkan,utfördes även en intervjustudie med ett antal av landets kommuner.
Småskalig avloppsrening med membranbioreaktor och
elektrolytisk dosering av järn: en studie av Membrane Clear
Box® med P-eliminering
I Sverige fanns det 2001 drygt 850.000 fastigheter, varav 500.000 permanentboenden, som saknade anslutning till kommunala VA-anläggningar. Enligt beräkningar gjorda för år 2000 stod de enskilda avloppen för 20% av utsläppen av fosfor till den svenska naturen och 4% av de totala utsläppen av kväve. Den 1:a augusti 2006 trädde naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar i kraft, vilka ska vara rådgivande för hur miljöbalken skall tolkas. Enligt de allmänna råden skall avloppsanläggningar som ligger inom hög skyddsnivå klara en reduktion på 90% för fosfor och syreätande ämnen och 50% för kväve. Hans Huber AG i Tyskland utvecklade under 2000 en membranbioreaktor som kan monteras i en befintlig trekammarbrunn, Membrane Clear Box® (MCB).
Intäktsredovisning : i elitidrottsföreningar
Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.
Öppna dagvattensystem : två fallstudier av skötsel
I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet på ett annat sätt än det konventionella. Detta på grund av olika anledningar så som: rening, fördröjning och mervärde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar är idag kraftigt överbelastade, därför måste man ibland om det är rätt förutsättningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar på hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten på öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstår.Metoden har varit att titta på två olika system nämligen västra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.
Silver i avloppsslam : Bidrag från olika delområden och potentiella källor i Stockholms innerstad
Avloppsslam är en restprodukt som skapas vid rening av avloppsvatten och består mest av organiskt material. Slammet är mycket näringsrikt men innehåller ofta höga halter av olika föroreningar som tungmetaller, läkemedelsrester etc. Stockholm Vatten AB är certifierade enligt REVAQ för att kunna använda avloppsslam som gödningsmedel på åkermarker. För att slammet fortsättningsvis ska genomgå certifiering måste föroreningshalterna minska. Silver är en av de metaller som avskiljs från avloppsvattnet till slammet och har en hög ackumuleringshastighet i mark.
Minireningsverk i Luleå kommun: en funktionsstudie
Miljökontoret i Luleå har sedan 1997 gett tillstånd till ett antal minireningsverk i Luleå kommun. I april 2006 fanns det totalt 42 hushåll med minireningsverk. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vilka typer av minireningsverk det finns i kommunen, hur de fungerar, vad som egentligen kommer ut från anläggningarna och om serviceavtal finns. I examensarbetet finns en litteraturstudie över vad avloppsvatten innehåller och allmänt hur minireningsverk fungerar. De reningsverk som finns i kommunen är från tre olika tillverkare, arbetet innehåller en beskrivning av dessa anläggningar baserat på det material som finns från tillverkarna.
Utvidgning av en dagvattenhanteringsmodell avseende EU:s ramdirektiv för vatten : Expansion of a stormwater management model for the EU Water Framework Directive and its prioritised substances
Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskällan för sjöar och vattendrag i närhet av städer och tätorter. I syfte att skydda känsliga recipienter och upprätthålla en hög vattenkvalitet är rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar är en kostnadseffektiv åtgärd och en väl använd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac är en dagvatten- och recipientmodell som används för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. EU:s ramdirektiv för vatten är ett nationsöverskridande samarbete som ställer krav på medlemsländerna att upprätta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till år 2015.
Metoder för aktivitetstest av anammox och ammoniakoxiderande bakterier på bärarmaterial
I och med övergödningsproblematiken i Östersjön och Sveriges åtaganden i samband med Baltic Sea Action Plan kommer det i framtiden ställas högre krav på rening av kväve från de större avloppsreningsverken i Sverige.Anammox är processen där ammonium oxideras till kvävgas med nitrit som elektonacceptor. Anammox har under den senare tiden implementerats för rejektvattenbehandling i avloppsreningsverk runt om i världen. När anammox används för att rena ammonium krävs att ca hälften av inkommande ammonium oxideras till nitrit genom nitritation. Detta steg utförs av ammoniakoxiderande bakterier (AOB) vilka kräver en aerob miljö. Den kombinerade processen med anammox och nitritation kallas deammonifikation. På Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö har en pilotstudie, i sammarbete med VA-teknik på Lunds Tekniska Högskola, startats för att undersöka potentialen i att implementera deammonifikation i huvudströmmen på reningsverket.
Kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak
Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.
Rening av oljeförorenat vatten med torvabsorbent
Hässleholms Renhållare AB är ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanläggning på deras centrala avfallsanläggning i Vankiva. På oljebehandlingsanläggningen tar de emot slam från oljeavskiljare och bilvårdsanläggningar samt i mindre mängd förorenade massor. Från behandlingsanläggningen utgår det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstånd för Vankiva avfallsanläggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet måste kontrolleras för att inte fastställda gränsvärden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under våren 2006 kompletterades avloppssystemet från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.
Dagvatten i Solna: Föroreningskällor och en studie av dagvattnets sammansättning i tre stadsdelar
Solna är till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt på ytvattenområden. Vattenmiljöerna är påverkade av föroreningar från trafik, bostadsområden, centrumområden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvändningsområden. Denna påverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan också av verksamheter inom angränsande kommuner. Därför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala påverkan på sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa går mot en utveckling där kommungränserna inte styr miljöarbetet.