Sök:

Sökresultat:

530 Uppsatser om Bostadsrätter och kontor - Sida 24 av 36

Vision eller Verklighet ? Vad sÀger kontoret om företaget som sitter dÀr?

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Kulturella skillnader mellan hemsidor och deras inverkan pÄ internationell marknadsföring

Kubera Production som har sitt kontor i SkellefteÄ Àr en strategisk kommunikationsbyrÄ som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de tvÄ frÄgorna som ligger bakom den hÀr rapporten. De Àr:Hur pÄverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i vÀrlden?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?MÄlet Àr att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha anvÀnding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingÄr i det hÀr arbetet Àr grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan lÀsaren ta del i hur hemsidor framstÀlls, vilka program som kan anvÀndas men ocksÄ om internationell marknadsföring och vad som Àr viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

Neoliberal planering, verklighet eller teori?

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

Skadlig delning av fiske: En studie om FBL 3:8 vid fastighetsbildning

I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevÄrden som ska tillÀmpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerÀtt uppdelas. BestÀmmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmÀnt intresse och Àr juridiskt tvingande för fiskerÀttsinnehavaren. I korthet innebÀr det att en fiskerÀtt inte fÄr delas genom fastighetsbildning pÄ sÀtt som medför olÀgenhet av nÄgon betydelse för fiskevÄrden. Det Àr lantmÀteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olÀgenheter för fiskevÄrden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmÀterimyndigheten tolkar och tillÀmpar FBL 3:8 vid delning av fiske.

AI-diagnostik: Framtidens medicinska genombrott eller en risk f?r patients?kerhet? En kritisk analys av transparens och sp?rbarhet vid anv?ndning av AI-system f?r Alzheimersdiagnostik i svensk h?lso- och sjukv?rd: Samspelet mellan juridik och medicinsk in

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

BolÄn : Har nischbankernas intrÀde pÄ marknaden förÀndrat storbankernas agerande vid utlÄning till bolÄn?

Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.

Delat ledarskap i praktiken ? en studie inom skolverksamheten.

I takt med att samhÀllet förÀndras sÄ förÀndras ocksÄ synen pÄ ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras pÄ det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den gÄr alltsÄ bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmÀrksammade delade ledarskapet. Det Àr av intresse att se hur man ser pÄmÄl, bÄde internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnÄrmÄluppfyllelse.Tidsbristen Àr ett problem inom skolverksamheten och det har uppmÀrksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstÄr problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat pÄ bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling.

Employer Branding - Ett managementkoncept : En kvalitativ studie om översÀttning, tillÀmpning samt kommunikation av konceptet

Employer Branding Àr ett managementkoncept vars primÀra syfte Àr att attrahera och behÄlla personal. Nyinstitutionell teori redogör dÀremot för att organisationers motiv att översÀtta samt tillÀmpa ett managementrecept sÄ som Employer Branding Àr att framstÄ som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte Àr att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillÀmpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrÄn ett selektivt urval.

PÄverkansfaktorer vid byte av kontorslokaler: fallstudier av
hur företags beslutsprocesser pÄverkas av olika faktorer vid
omlokaliseringar.

Syftet med studien var att beskriva hur marknadskommunikationen pÄverkade potentiella kundgrupper vid byte av kontorslokaler, samt hur andra faktorer pÄverkade beslutsprocessen. De teoretiska ÀmnesomrÄden som studerades var industriell marknadsföring, industriella inköp och industriella inköpsbeteenden. Preferenser vid byte av lokaler var ett annat teoretiskt omrÄde som lÄg till grund för undersökningen. I den empiriska undersökningen genomfördes fallstudier av nio företag som ansÄgs vara potentiella kunder till att hyra lokaler i en kontorsfastighet norr om Stockholm city. Datainsamlingsmetoden var personliga intervjuer, dÀr den person som intervjuades frÄn varje företag skulle ha varit delaktig under beslutsprocessen.

Arbetslivsintroduktion : Möjliga faktorer och förutsÀttningar för att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter programmet

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgrÀnser för hur lÄng tid mÀnniskor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnÄtt maximal tid i sjukförsÀkringen blev man utförsÀkrad och fick ett erbjudande att gÄ ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet gÄr ut pÄ att kartlÀgga individernas arbetsförmÄga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet Àr det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik frÄn arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan visar dock att det Àr en ganska stor del som gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen efterÄt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som pÄverkar möjligheten för deltagare att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handlÀggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera nÄgra sÀrskilda faktorer eller förutsÀttningar som avgör om deltagare i programmet gÄr vidare mot arbetsmarknaden eller gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen.

En studie av personalens besvÀr av inomhusklimatet i tvÄ kontorsfastigheter

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 pĂ„ Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i SödertĂ€lje kommun.Personalen hyste oro för sin hĂ€lsa. Undersökningen försökte klarlĂ€gga om personalens upplevda besvĂ€r med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkĂ€tundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande frĂ„n det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbĂ€ttring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrĂ„gades efter flytten, och 43 personer svarade denna gĂ„ng.Metod: ÖrebroenkĂ€ten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkĂ€ten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomĂ„l pĂ„ temperaturförhĂ„llanden,?dĂ„lig? luft, lukter samt allmĂ€nsymtomen.

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Lika men inte identiska, En jÀmförande studie av danska och svenska första linjechefer

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jĂ€mförande studie av danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte Ă€r att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pĂ„ förstalinjenivĂ„ pĂ„ sex stycken företag med kontor pĂ„ bĂ„de den svenska och danska sidan runt ÖresundsomrĂ„det. Vi fokuserar dels pĂ„ deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser pĂ„ sina chefer och detta görs utifrĂ„n Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primĂ€ra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har utgjorts av en deduktiv ansats dĂ€r semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjĂ€lp av enkĂ€ter undersökt deras medarbetares Ă„sikter i Ă€mnet. BĂ„de manliga och kvinnliga första linjechefer har intervjuats pĂ„ plats med hjĂ€lp av en intervjuguide.

FastighetsmÀklarens marknadsföring av objektet : Objektannonsens utveckling

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera utvecklingen av objektannonser i mÀklarbranschen genom tiden, vad gÀller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet Àr Àven att försöka utlÀsa om fastighetsmÀklaren marknadsför objektet sÄ som marknadsföringsteorin sÀger att man bör marknadsföra en produkt.Metod: Metoden som anvÀnds Àr att samla primÀrdata genom att göra en jÀmförelse mellan objektannonser frÄn Är 1990 med objektannonser frÄn Är 2009. DÀrefter har primÀrdata samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmÀklare sÄvÀl som med experter som besitter stora kunskaper inom omrÄdet. SekundÀrdata som anvÀnds Àr hÀmtad frÄn litteratur och Internet.  Resultat & Slutsats: Uppsatsens resultat visar att dÄtidens fastighetsmÀklare inte hade tillrÀckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gÄtt framÄt och idag besitter de den kunskap som krÀvs för att marknadsföra ett objekt sÄ som marknadsföringsteorin sÀger att man bör marknadsföra en produkt.

Inre HamnomrÄdet i Uddevalla

Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn till Inre HamnomrÄdet. Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->