Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefär 135 000 hyresrätter. Ungefär hälften ägs och förvaltas av Göteborgs stad och resten ägs av privata fastighetsägare. Forskning visar att Bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta är en förändrad lag om kommunala bostadsbolag som numera säger att bolagen skall drivas affärsmässigt och med marknadsmässiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fått kritik för att de underhåller sina fastigheter för lite.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera Bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom.Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet.Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen.

Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då Bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar.

Under 1980-talets andra halva hade Bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förändrade villkor ? en studie av förutsättningar och konsekvenser utifrån Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, Bostäder, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen är att utröna vilka kalkylprinciper som används vid upprättandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som påverkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen är genomgående induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har främst genomförts genom intervjuer av personer på fallföretag samt känslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgår ifrån de grundläggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmänna teorier om Bostadsmarknaden.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan.Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt.Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Idag råder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antaletstudenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för fåstudentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sigtill en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisenbörjade på den amerikanska Bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. avvår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänfördebland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftigaersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverkaliknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk förersättningssystem i finansiella företag.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

SammanfattningSyftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen på Bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen därför inte tillräckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhället; tjänster och varor förväntas vara anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Även den egna bostaden innefattas av detta. Människor vill ha ett personligt boende som de själva kan styra över vilket under lång tid gjort att det egna huset med trädgård varit populärt. Genom urbanisering har städerna blivit ytmässigt större och invånarantalet högre.