Det ligger ett lagförslag för beslut i riksdagen om att inrätta en ny boendeform, ägarlägenheter. Förslaget går igenom för- och nackdelar med den nya boendeformen där ägarlägenheter jämförs med bostadsrätter. Propositionen tar ingen hänsyn till vilka parametrar som styr prissättningen på ägarlägenheter. Vi vill därför ta reda på vilka parametrar som kommer att styra prissättningen på en ägarlägenhet. För att ta reda på möjliga parametrar som styr priset så har vi undersökt juridiska skillnader mellan en ägarlägenhet och en bostadsrätt.

Det finansiella systemet är nära sammanlänkat med bolånemarknaden, tillgången till finansiering har blivit större och allt fler hushåll väljer att belåna sig. Det medför fördelar med även nackdelar då det finansiella systemet är ytterst känsligt för störningar på bolånemarknaden. Det är även svårt att konstatera vad som menas med en övervärderad Bostadsmarknad då olika definitioner ges av olika aktörer. Prisutvecklingen ligger idag över sin långsiktiga trend vilket har gett upphov till spekulation om en eventuell bostadsbubbla. Enligt aktuella utredningar ser dock bostadspriserna ut att ha anpassat sig till nya tillväxtvillkor i form av sjunkande räntenivåer, lägre bostadsbyggande samt ökade hushållsinkomster och anses därmed i stor utsträckning kunna förklaras av fundamentala faktorer.I syfte att förhindra en osund utveckling på kreditmarknaden infördes ett bolånetak och sedan införandet har belåningsgraden för nya lån sjunkit, utöver det har även andelen bolån med belåningsgrad över 85 procent minskat.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera Bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom.Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet.Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen.

Under 1980-talets andra halva hade Bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan.Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt.Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv.

SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer: Vad innebär självförvaltning?I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset?Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna?Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning.Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra.

Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter ? en studie av bostadsrättsmarknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Nilsson Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 ? juni Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser. Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner. De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin. Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Stockholm has in recent years experienced a strong population increase but despite that fact, the demand for housing has not been followed by enough housing contracts. According to forecasts, growth in population will further be continued upward. With more condominiums than rental units on the market, new apartments are too expensive to live in. This creates unsustainable problems for those in lower classes of society. Creating a housing market in the periphery of Stockholm is not sustainable from a social perspective.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en Bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på Bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

AbstraktTitel: Acceptpriser: Hur det har påverkat köpare, säljare och mäklarföretagNivå: C ? uppsats i företagsekonomi, inriktning fastighetsförmedling fastighetsmäklarprogrammetFörfattare: Patrik Granlund och Lukas SjöbergHandledare: Aihie OsarenkhoeDatum: Juni - 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att få en konkret uppfattning om hur införandet av accepterat pris påverkat Stockholms Bostadsmarknad. Utgångspunkten kommer vara att komma i kontakt med flera mäklarföretag, mäklare samt ett flertal köpare och säljare. Hur detta påverkar dessa aktörer idag jämfört med tidigare. Syftet är även att ge oss blivande mäklare en större förståelse och inblick i vad de inblandade i en bostadsaffär anser om accept- och lockpriser, men även hur företagen i framtiden ska kunna tackla detta problem på bästa sätt.Metod: Både kvalitativa och kvantitativa studier har genomförts. De kvalitativa har fåtts genom intervjuer med personer på mäklarföretag, dock var det endast två som intervjuades personligen, övriga var e-postintervjuer.

Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på Bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna.

Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras Bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige.