Sökresultat:
327 Uppsatser om Bostad först - Sida 9 av 22
Upplevelser av att vara ensam i sjukdom
Att leva med sjukdom gör att personer upplever ensamhet i sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskans upplevelser av ensamhet i sjukdom. Trettien vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att kÀnna sig fÄngad i sitt eget hem: att gömma sig för andra mÀnniskor: att kÀnna sig övergiven. Studien visade att personer som drabbades av sjukdom upplevde ensamhet pÄ olika sÀtt.
Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Ărebro.
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Miljonprogrammet : Riva eller renovera?
MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.
Ett liv som andra: hur boendestödjare arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska ha möjlighet att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i eget boende
Av socialtjÀnstlagen framkommer det att den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov har rÀtt till bistÄnd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhÄlla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och trÀning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlÀtta för den enskilde att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt.
"Att kÀnna att man Àr en deltagare och inte en ÄskÄdare" : En kvalitativ studie om hur vÀgen ut ur hemlöshet kan se ut och upplevas samt hur personer med erfarenhet av att vara hemlösa kan se pÄ samhÀllets lösningar kring hemlöshet.
This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our societyÂŽs different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are ?Stages of Change? and ?The Process of Role Exit?, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears.Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First.
Besöksförbud : Polisens arbete, rutiner och uppföljning
Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.
Varför byggs det inte fler hyresrÀtter? : - Ett arbete om investeringsbedömningar vid nybyggnation av hyresrÀtter.
Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..
UtfackningsvÀggar ur lufttÀthets- och fuktsÀkerhetsperspektiv : En jÀmförelse mellan platsbyggda och prefabriceradeutfackningsvÀggar
The swedish national board of housing, Building and Planning,recommends that all stakeholders in the construction industryperform a moisture control design to make sure that the buildingachieves good moisture resistance. Since June 1, 2006 there are nospecific requirements or quantitative values for air leakage.Although the swedish national board of housing does presentrequirement that the building envelope must be sealed so that theclient?s requirements for specific energy consumption and installedelectric power for heating purposes are met. Despite this, studiesfrom SP shows that few buildings meet the client?s requirements inspecific energy, which increases the risk of occurrence ofcondensation-related moisture damage.This study aims to evaluate curtain walls connections from airsecurity and moisture safety.
Urban Building, Hornsbruksgatan : Urban AllmÀnning
En Urban AllmÀnning pÄ Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostÀder, T-bana och kontor .StrÀcker sig över en 150 m lÄng slits pÄ gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostÀder stÀllda ovanpÄ som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvÄningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det Àr den som Àr den urbana allmÀnningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad pÄ c:a 6 meter frÄn början av sockelvÄningen till slutet. DÀrför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra vÄningsplan i vÀstra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.FrÄgor jag stÀllt mig under processen var: Vad Àr en bostad idag? Vad Àr ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier rÄder i omrÄdet?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lÀgenheter i funkistyp.
FrÄn folkhemskök till öppen planlösning : En studie av det svenska kökets utformning frÄnefterkrigstiden till idag.
Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.
Relationskvalitet i fastighetsmÀklarbranschen
Den hÀr studien demonstrerar vilka effekter en sÀljares kompetens, serviceprestation och etiska beteende har pÄ relationskvaliteten till kunder inom fastighetsmÀklarbranschen, samt vilka effekter ett företagets rykte och prestation har pÄ relationskvaliteten till kunder i fastighetsmÀklarbranschen. Undersökningen genomförs för att fÄ en förstÄelse för hur relationerna fördelar sig pÄ företagen och försÀljarna. Med en kvalitativ metod har undersökningen gjorts i form av intervjuer, med tio stycken kunder som har sÄlt deras bostÀder inom de senaste tvÄ Ären. Resultatet visade att kunderna har starkare relation till fastighetsmÀklarna Àn till företagen. De flesta kunderna har inte upplevt nÄgon relation alls till företagen, nÀr kunderna stÄr inför att sÀlja sin bostad, vÀljer de oftast fastighetsmÀklaren oberoende av vilket företag dessa arbetar för.
Ăldres aktivitetsmönster och skattning av bostadens tillgĂ€nglighet före och efter en bostadsanpassning
Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i Älder mellan 70 och 83 Är. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom tvÄ frÄgeformulÀr, de tidigare utvecklade instrumenten ?TillgÀngligheten i min bostad? och ?KartlÀggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfÀllen.
Uppskovsavdrag: förÀndrade regler frÄn och med 2009 Ärs taxering
Syftet med denna uppsats var att redogöra för de Ă€ndringar som frĂ„n och med 2009 Ă„rs taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Ăven frĂ„gorna varför reglerna Ă€ndrades och hur de kommer att pĂ„verka den enskilde som har eller funderar pĂ„ att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna Ă€r sĂ„ pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagĂ€ndringarna, men Ă€ven andra kĂ€llor har anvĂ€nts i arbetet. Uppskovsavdrag innebĂ€r att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsĂ€ljning skjuts upp pĂ„ framtiden. Reglerna har Ă€ndrats flera gĂ„nger genom Ă„rens gĂ„ng sedan uppskovsavdraget infördes pĂ„ 60-talet.
En kÀnsla av hemma : Processens betydelse för vÀrdeskapande vid bostadsköp
Denna studie undersöker en vÀrdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna nÄgot exceptionella kontext finns inte den fysiska kÀrnprodukten - bostaden - att tillgÄ förrÀn en avsevÀrd tid efter köp och det Àr sÄledes av betydelse för kunden att uppleva vÀrde Àven i processen. Syftet Àr att undersöka vilka faser samt element som skapar vÀrde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tilltrÀdesdagen. FrÄn visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som bestÄr av varsin cykel. Inom dessa Äterfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.
Attraktiva boendemiljöer : En studie om Generation Y:s boendepreferenser
I linje med tidigare forskning bör adoptivförÀldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsÀttning eftersom det Àr fÀrre och fÀrre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivförÀldrar Àr med samhÀllets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsÀttning. Studiens frÄgestÀllning var om adoptivförÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning anser att de har fÄtt tillrÀckligt med stöd frÄn samhÀllet före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkÀtundersökning som var riktad till 31 adoptivförÀldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning dÀr vi anvÀnde teorierna om anknytning och empowerment.