Sökresultat:
369 Uppsatser om Bostäder nära vattnet - Sida 18 av 25
VĂ€rdet av musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd i en kostnadseffektiv rening av kvĂ€ve och fosfor frĂ„n Ăstersjön :
Ăvergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Ăstersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.
BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar
BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.
LIS - Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. : Utfallet i Norrlands kommuner.
SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gÀller för alla strÀnder, oavsett storlekpÄ vattendraget. StrandskyddsomrÄdet Àr normalt 100 meter frÄn strandlinjen, bÄdeupp pÄ land och ut i vattnet, men lÀnsstyrelsen kan utöka avstÄndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet Àr att skydda vÀxt- och djurliv samt att tryggaallmÀnhetens tillgÄng till strÀnder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-omrÄden, omrÄden förlandsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. De LIS-omrÄden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillÀgg till denna. Förutom de sÀrskilda skÀlför att bevilja dispens frÄn eller upphÀva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som sÀrskilt skÀl i LIS-omrÄden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.
Karakterisering av lakvatten genom fraktionering och multivariat modellering
Bakgrunden till föreliggande examensarbete Àr att lakvatten frÄn upplag med till exempel hushÄllsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte nÄgra faststÀllda allmÀnna metoder. PÄ IVL, Institutet för Vatten- och LuftvÄrdsforskning, pÄgÄr ett projekt vars syfte Àr att utveckla en metodik med vilken lakvatten frÄn avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjÀlp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig pÄ en laborativ del baserad pÄ tidigare utförda försök.
INGEN REKLAM TACK! : Men gÀrna Ikea-katalogen : En studie kring vad som hÀnder nÀr marknadsföringen kliver in i sociala forum pÄ Internet
De sociala nÀtverken pÄ Internet blir allt fler och fÄr allt fler anvÀndare, nÄgot som i sin tur Àven pÄverkar marknadsföringen pÄ Internet. Genom att marknadsföringen tar allt större plats pÄ de sociala nÀtverken, anar vi att det kan störa relationers sociala ordning. DÀrför undersöker vi i den hÀr uppsatsen vilken roll marknadsföring har, och kan fÄ, inom sociala nÀtverk pÄ Internet, och vilken konsekvens det kan fÄ för sociala relationer.Genom kvalitativa intervjuer med representanter frÄn PR-byrÄer och anvÀndare av sociala forum pÄ Internet, tog vi del av de förekommande strategierna och anvÀndarnas uppfattning av dessa. I intervjumaterialet hittade vi intressanta motsÀgelser, och det Àr det som uppsatsen Àr byggd pÄ. Som verktyg för att reda ut intervjumaterialet har vi tittat nÀrmre pÄ vad nÀtverk egentligen Àr och vad det har för betydelse för bÄde relationer och marknadsföring, eftersom det Àr lite av ett nyckelord bÄda parter.
Stadsförnyelse i waterfrontomrĂ„den - en jĂ€mförelse mellan Norra Ălvstranden i Göteborg och HafenCity i Hamburg
NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Ălvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.
Ăppna dagvattensystem : tvĂ„ fallstudier av skötsel
I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet pÄ ett annat sÀtt Àn det konventionella. Detta pÄ grund av olika anledningar sÄ som: rening, fördröjning och mervÀrde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar Àr idag kraftigt överbelastade, dÀrför mÄste man ibland om det Àr rÀtt förutsÀttningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar pÄ hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten pÄ öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstÄr.Metoden har varit att titta pÄ tvÄ olika system nÀmligen vÀstra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.
Lokaliseringens betydelse vid deponering av avfall pÄ stort djup: Ett exempel med slutförvar för kvicksilverhaltigt avfall
Av de mÄnga olika Àmnen som anvÀnds i vÄrt samhÀlle kan vissa klassas som miljöskadliga och farliga. Metallen kvicksilver Àr ett av de allra farligaste gifterna i vÄr miljö. Beslut har fattats att all anvÀndning av kvicksilver ska avvecklas och det kvicksilver som finns i omlopp behöver bortskaffas pÄ bÀsta sÀtt sÄ att risker för miljö och mÀnniskors hÀlsa minimeras. Det sÀkraste alternativet för ett slutförvar av kvicksilver anses vara en djupt bergdeponi. Möjligheten finns dÄ att anvÀnda sig av befintliga anlÀggningar sÄsom till exempel en gruva, som pÄtalas av NaturvÄrdsverket i deras rapport ?Slutförvar av kvicksilver?.
UtvÀrdering av selenmetionins och nitroglycerins pÄvÀxthindrande effekter pÄ havstulpaner för eventuell anvÀndning i bÄtbottenfÀrger : Evaluation of selenomethionine and nitro glycerine for possible use in boat paint to prevent barnacle fouling
PÄvÀxt pÄ bÄtar och andra föremÄl som sÀtts ner i vattnet Àr ett stort och kostsamt problem vÀrlden över. I Sverige orsakar havstulpanen, Balanus improvisius, den största pÄvÀxten. Havstulpanen har mÄnga förstadier innan den blir en vuxen havstulpan. I det stadiet innan den sÀtter sig fast pÄ olika platser, kallas den cyprid. Det tar mellan tre dagar och upp till nÄgra veckor innan cypriden valt plats att settla pÄ.
Attraktiva stadsrum för mĂ€nniskor : gestaltningsförslag för Ăstra Hamngatan i Falun
Syftet med kandidatarbetet Àr att med hjÀlp av de tre faktorer som Ulla Berglund och Ulla Jergeby presenterar
i sin bok Stadsrum ? mÀnniskorum: att planera för livet mellan husen frÄn 1998 skapa ett övergripande
gestaltningsförslag för ett centralt stadsrum. SammansÀttningen av mÀnniskor i det centrala stadsrummet Àr
varierad vilket gör det till en utmaning för dagens stadsplanerare att gestalta stadsrum dÀr alla trivs. Berglund och Jergeby lyfter tre faktorer att ta hÀnsyn till vid stadsplaneringen för att skapa attraktiva platser: upplevelsevÀrden, nytta i samverkan med nöje och sociala aktiviteter. UpplevelsevÀrden ska trigga mÀnniskans sinnen
och skapa njutning.
LjuddÀmpning av Flygts avloppspumpar
Det hÀr examensarbetet genomfördes under vÄren 2013 pÄ företaget Xylem. Xylem Àr ett företag som bland annat utvecklar, tillverkar och marknadsför pumpar samt pumplösningar för renvattenförsörjning, avloppsvatten och industriella applikationer. Genom deras expertis och ledande innovation inom pumpbranschen, satsar de frÀmst pÄ att ta fram effektiv vattenteknik som krÀver en lÀgre energiförbrukning och som ger miljömÀssiga fördelar för bÄde samhÀllet och deras kunder.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram och utvÀrdera ÄtgÀrder för att ljuddÀmpa Flygts avloppspumpar. Flygt Àr ett varumÀrke inom Xylem inc. och Àr vÀrldsledande inom drÀnkbara pumpar för avlopp, drÀnering och processvattenhantering.
Kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak
Gröna tak har blivit en alltmer vanlig ÄtgÀrd för att hantera ökade dagvattenmÀngder i stÀder med stora andelar hÄrdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat pÄ hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fÄtal studier har undersökt hur kvaliteten pÄ det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehÄll i avrinningen frÄn gröna tak behövs för att faststÀlla dess miljöpÄverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet pÄ avrinningsvatten frÄn extensiva gröna tak och faststÀlla huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett nÀringslÀckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes Àr utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.
Analys av vÀxthusgasflöden och omgivningens pÄverkan pÄ turbulens vid Erssjön ? en typisk svensk skogssjö
Ăkad vĂ€xthuseffekt har lĂ€nge varit i fokus för dess inverkan pĂ„ framtida klimat. Det Ă€r i huvudsak mĂ€nskliga utslĂ€pp som Ă€r orsaken till ökade mĂ€ngder vĂ€xthusgaser i atmosfĂ€ren och stora anstrĂ€ngningar görs för att utslĂ€ppen pĂ„ sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs vĂ€xthusgasbalansen utifrĂ„n bĂ„de mĂ€nsklig och naturlig pĂ„verkan. FörstĂ„elsen för naturlig pĂ„verkan har lĂ€nge varit begrĂ€nsad och mer forskning behövs inom omrĂ„det. Flera studier visar pĂ„ att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger vĂ€xthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner Ă€n vad som tidigare varit kĂ€nt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden frĂ„n Erssjön i Skogaryd, VĂ€stergötland (en typisk svensk skogssjö) och fĂ„ förstĂ„else för hur den omgivande skogen pĂ„verkar sĂ„vĂ€l flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.
KartlÀggning av pH och COD vid pappersbruken Munskjö Paper AB och SCA Hygiene products AB
Pappersbruken har tvĂ„ pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper frĂ„n returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar frĂ„n oblekt barrsulfatmassa. Ăverskottsvattnet frĂ„n PM4, PM13 och returfiberanlĂ€ggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa avloppsreningen. DĂ„ nĂ„gon utav pappersbruken har driftsstop erhĂ„lls ojĂ€mna utfall frĂ€mst för pH och COD.Syftet med projektet Ă€r att kartlĂ€gga pH och COD förĂ€ndringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen.Det genomfördes intensiv provtagning frĂ„n tolv provtagningspunkter i trettiotvĂ„ dagar. Prover analyserades samma dag med avseende pĂ„ pH, konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade Ă€mnen och glödrester. Dessutom utfördes fĂ€llningsförsök pĂ„ inkommande processavloppsvatten med styrd dosering av jĂ€rnsulfat, jĂ€rnklorid och aluminiumsulfat.
Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand
Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med sjÀlva betongens brandspjÀlkning som fenomen, men Àven teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjÀlkning. SpjÀlkning, generellt sett, kan man definiera som vÄldsam eller icke vÄldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. SpjÀlkningens storlek kan variera, ifrÄn lÀtt avflagning pÄ ytan till progressiv spjÀlkning som gÄr förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet Àr i dagslÀget Ànnu inte fullstÀndigt förklarat. Forskning inom omrÄdet pÄgar och i dagslÀget har man i huvudsak tvÄ teorier angÄende spjÀlkningen.