Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier iBosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparternaoch dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken medterritoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst avundersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilketbidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning avDaytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det förstasydslaviska riket uppstår.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.

I den här uppsatsen kommer korruptionens påverkan på Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fäste inom landet då det ses som en vanlig del av samhället både från medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling på flera nivåer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption på grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod är en fallstudie, där landets korrupta tillstånd kommer analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Korruptionens påverkan på demokratin kommer att analyseras utifrån Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, där korruptionens effekt inom olika domäner i samhället analyseras.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Vi gör en jämförelse av två teorier som båda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhällen. Dessa två teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, är varandras motsatser och har båda implementerats i etniskt splittrade samhällen. Consociational Democracy som förespråkar mellanetnisk interaktion, har tillämpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillämpats i Rwanda, förordar istället icke-etniska politiska plattformer. Båda dessa länder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess präglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell närvaro.

Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet.

Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus påderas egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycketpersonligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligtsökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de förstamissionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed attundersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skildauppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades avdöd, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningenvisar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i deberättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera.Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens,vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternassituation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur tvåbiografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning..

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare.

Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win ? Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995.

Nation building is vital in post-war states to bring the people that have been at war together. To restore peace in a state, many different actors need to work together to bring stability, safety, and advancement to a new nation. There are several methods of nation building, and this thesis evolves around three of them. This is a qualitative study where three theories on nation building are used to analyze the development of nation building, and the obstacles Bosnia and Herzegovina still has to reach a national identity. Several studies are used in this thesis to show how the development has evolved in Bosnia and Herzegovina.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

This qualitative study focuses on the investigation of different actor?s ideas concerning gender and womanhood in a post-socialist nation Bosnia and Herzegovina. The aim of this study is to try to provide experiences and attitudes of one not a new, but definitely one constantly changing phenomenon, trafficking in women for sexual exploitation. The qualitative data is mainly collected through nine interviews with people from Bosnian Governments, International organizations and NGOs during my stay in Bosnia and Herzegovina. The causes to trafficking are complex and intertwined but it directly relates to gender discrimination and attitudes on sexual relationships between women and men.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstår och de upplevelser som kvinnan får vid insättning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade på kvantitativa studier. Resultatet visade att smärta tillsammans med spiralinsättning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smärta var de kvinnor som inte hade fött barn på det naturliga sättet.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.