Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win ? Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

Under 1990-talet pågick ett krig på Balkan som Europa inte har skådat sen andra världskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget på TV och nyheter för allmänheten under den här tiden. ?Om de skjuter så låt de skjuta? så lät orden på en säkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det här var bara något av det som visar hur mycket Europa och resten av världen var kunniga och intresserade av vad som pågick i Bosnien.

No-fly Zones have been used in three recent conflicts. For every intervention the time taken to achieve the end-state has decreased. It took twelve years in Iraq, three years in Bosnia and only nine months in Libya. NATO was part of the intervention in both Bosnia and Libya, facing almost the same size of opponent, but it took them four times longer to achieve the end-state in Bosnia compared to Libya. The purpose of this essay is to analyze this difference in the time taken to achieve the end-state with a structured focused comparison of Bosnia and Libya based on Robert Pape´s theory of coercion with a focus on No-fly Zones. The results show that the mandate can explain the difference. In Libya NATO had the opportunity, due to the mandate, to use pre-emptive strikes, which they did not have in Bosnia.

This paper intends to provide a better understanding of how to rebuild a crisis affected area and how to plan for the inhabitants of a wounded city. It will also examine the landscape architect's tasks in this work to provide a planning perspective. The discussion of reconstruction is significant because the insight and knowledge in the subject is needed in order to help nations after a disaster. Bosnia-Herzegovina's capital Sarajevo is a city recovering from a civil war where the city's situation was complicated by an ethnic conflict that has been segregating it. The restoration of the city's structure can free people from their tragedy and make them live again.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Syftet med arbetet är att undersöka framställningen av pojkar respektive flickor i matematikläromedel för årskurs fyra från länderna Sverige, Jordanien och Bosnien. Med en checklista som formats med hjälp av det diskursiva synsättet har text ? och bilduppgifter analyserats. Huvudresultatet pekar på att i den svenska matematikboken presenteras pojkar och flickor relativt jämt medan i den jordanska och bosniska dominerar pojkars förekommanden. I den svenska matematikboken förbinds båda könen med sysslor medan i den jordanska och bosniska mer till yrken..

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the ?winning? and ?losing? side of the agreement..

This essay examines the international communitys intervention in Bosnia. The purpuse i to give the reader a deaper understanding of the problems appeared in re-building the bosnianstate. Office of the higher representive (OHR), was to become the koordinator of therecontruction of the institutions and governance. The theory used fore the examination isstate-building, whith an alingnment of state-building trough the international community.The second part of the essay examine the ideas of the High representive (HR) trough threedifferent dimensions. The idea-analysies search to present the core of ideas of OHR, nationalparties and the reconstuction of media.

In this paper corruption in Bosnia and Herzegovina has been studied to investigate to what extent corruption inhibits Bosnia and Herzegovina?s possibilities of integrating with EU.The overarching research question is how occurrence of various types and forms of corruption affect the possibilities of Bosnia and Herzegovina to fulfill the criteria negotiated by the EU. In order to undertake this exploration the study uses typologies to identify and categorize the various forms of corruption that exist in Bosnia and Herzegovina and theories about the impact of these forms of corruption. After that these forms of corruption are analyzed in relation to their impact on the various political and economic criteria that are set for integration and membership in EU, such as independent justice system and the acceleration of the privatization process.The results show that corruption in Bosnia and Herzegovina represents a major obstacle to several of the criteria set by the EU and thereby integration with EU. Even though that these priorities are told to be set with realistic goals these priorities will be difficult to fulfill with such widespread corruption as in Bosnia and Herzegovina today..

The study involves six Bosnian refugees experience of integration into Swedish society.The purpose of this study is, through the use of a qualitative method, to get an understanding of what the integration process in the Swedish society has been like for six Bosnian refugees.. These refugees fled from the war in former Yugoslavia and came to Sweden between the years 1992-1995. The country who was once called Yugoslavia is currently divided into six republics comprising, Bosnia-Hercegovina, Croatia, Slovenia, Montenegro, Macedonia and Serbia, with its provinces, Vojvodina and Kosovo. The main focus of the study has been in the respondent?s thoughts and experiences of integration into Swedish society.

The conflict in the former Yugoslavia was characterised by extensive war crimes committed by all parties in the conflict. Two international courts, The International Court of Justice and the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia, have both judged if a genocide was committed in this conflict. This paper examines how these two courts relates to each other concerning their legal judgement of the crime of genocide. Two cases are analysed; the judgement of Radislav Krstic´ at the ICTY and the case Bosnia and Hercegovina v. Serbia and Montenegro at the ICJ.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektiva upplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhället utifrån några berättande kvinnors perspektiv. Avsikten var att gå bortom de rådande stereotypa föreställningarna och i stället synliggöra kvinnorna genom deras egna historier och ansträngningar att skapa ett nytt och normalt liv i Sverige. Jag intervjuade några bosniska kvinnor, krigsflyktingar som kom till Sverige för ungefär tio år sedan. De intervjuade kvinnorna är över 40 år gamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer.