Sök:

Sökresultat:

568 Uppsatser om Boreal skog - Sida 16 av 38

Lost World : Home of the seven and a half legged tree

The main focus for this essay is to describe the relationship between human and nature through a material investigation that takes its shape through sculpture. With the help of a fairytale-like story the reader can share the creation of the sculpture and how my thoughts flow through the process that will result in an exam project. Rooted in earlier projects I discuss the crash between civilization and the wilderness as well as talking about the likeness of the creative process and child play. I also discuss the body's place in the forest and the loneliness that we humans created that has cut us off from the rest of the creatures and plants in the forest. My aim is that in the final piece I will create a fiction place where these can be joined together again.

Enkätundersökning hos markägare inom SCA Skog Ångermanlands Skogsförvaltning

This report is a joint venture with SCA Forest, Ångermanlands forest man-agement area. The purpose of the study is that SCA Forest wants to know what the landowners in Ångermanlands forest management area think about SCA Forest and who they deliver their timber to. SCA Forest is the largest private landowner in Europe, with an area of about 2.6 million hectares. Today, SCA offers lumber, wood products, tis-sue and packaging and has factories all over the world. SCA Forest has five forest management areas in the north of Sweden, with the headquarters in Sundsvall. A questionnaire was sent to 265 landowners, where they had to answer 15 questions with possibilities to give comments. The survey was sent out on 21 of February with a response requested by 3 of March 125 landowners responded to the survey, giving a response rate of 47%.

Markanvändning och skogshistoria i mellersta Skåne : en paleoekologisk undersökning i Hjällens naturreservat, Södra Rörum socken

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall.

Kalibrering av ståndortsindex i ett beståndsregister : en studie åt Holmen Skog AB

Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år 2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper.

Död ved och förekomsten av två mossor som indikerar skoglig kontinuitet

Studiens syfte är att undersöka arterna Buxbaumia viridis och Nowellia curvifolia för att kunna förutse var man hittar dessa signalarter. Detta gjordes genom att död liggande ved undersöktes i Ycke naturreservat samt en närliggande brukas skog, Östergötlands län.Resultaten visar att faktorerna som är avgörande för B. virids är markkontakt och nedbrytningsklass. B. viridis föredrar att växa på lågor i de högre nedbrytningsklasserna (4-7) och med stor andel markkontakt, över 80 %.

Digitala fotogrammetriska arbetsstationer för skoglig flygbildstolkning :

SCA Skog has taken the initiative to this Master?s thesis. Today SCA Skog has a great need to update their informtion on young forest stands across large areas. Traditional field inventory methods for updating stand databases are expensive and time consuming. However, the inventory could be made more efficient if stand boundaries and stand characteristics are derived from aerial photographs.

Förskollärares och barns uppfattning om hälsofrämjande arbete på förskolan

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Ut och må bra! : Utevistelsens påverkan på förskolebarns hälsa

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa ? fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt.

Comparison of bird communities in stands of introduced lodgepole pine and native Scots pine in Sweden

The introduced lodgepole pine (Pinus contorta) occupies more than 650 000 hectares in Sweden. There are some differences between lodgepole pine and Scots pine (Pinus sylvestris) forests which could affect bird assemblages, for example differences in canopy density and ground vegetation. Birds were surveyed in 14 localities in northern Sweden, each characterized by one middle-aged stand of lodgepole pine next to a stand of Scots pine. The two paired stands in each locality were planted by the forestry company SCA at the same time and in similar environment to evaluate the potential of lodgepole pine in Sweden. In those 14 localities, one to three point count stations were established in both the lodgepole pine and the Scots pine stand, depending on the size of the area.

Flora och Fauna i en skog av mönster

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Om trä och träkultur i medeltidens Skåne

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgången till virke i lag.Min egen nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

Skogen för nyttans skull. Syn på skogen i det merkantilistiska systemet.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

När oljan inte längre finns tillgänglig - en studie om hur sveriges skogsägarföreningar påverkas av förändrad tillgång till energi

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Power Lines - Wasteland or Biodiversity Hotspots?

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

De halländska ljungmarkerna och deras försvinnande : en agrarhistorisk studie

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

<- Föregående sida 16 Nästa sida ->