Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av Bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av Bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av Bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna Bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med Bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har Bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema Bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende Bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa Bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem.

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledandebefattningar genom Bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftetmed Bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar.

In my essay I have examined how teachers look upon their role as leader in the classroom. I have interviewed six teachers, senior level ones and teachers from the upper secondary school, about how they look upon tasks that involve planning, control, motivation, groups, and individuals. Based on their answers, I have analyzed if there is anything that can be related to a common leader competence within their profession and, in that case, how it will appear.The result that I have found has been that it exists a common leadership style that teachers are more or less conscious of. The teachers decide on what level the classes or the pupils are andafter that decision they plan their education. The leadership in the classroom can be of different kinds depending on the situation.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda Bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och Bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel.

Bakgrund: Revisorn är en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det är revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin årsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebär att ur ett etiskt perspektivagera så att man visar sig värd det förtroende som yrket som revisorkräver.Problem: På senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga Bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affärerhar resulterat i att man ifrågasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. Revisionsbyråerna har sett ett behov av stabilaförutsättningar och en allmänt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vägleda revisorn.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur revisorer ser på den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistår revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger på personliga intervjuer med revisorer på fem olika byråer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara på frågor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag är nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagsläget.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan Bonusprogram och företagens resultat.Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden.Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värden som på längre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende på lojalitetsprogram.Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkäten användes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman?s rho korrelationsanalys med hjälp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats från teorin.Resultat: Resultatet visade att trots en pågående negativ trend för lojalitetsprogram så skapar de engagemang och är betydande för kunden. Det värde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervärde.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

På 1970-talet var flygbolaget Southwest Airlines en av pionjärerna inom området lojalitetsprogram då de införde Bonusprogrammet ?Sweetheart Stamps? för sina tjänsteresenärer. Många flygbolag följde efter och idag har nästan varje flygbolag sitt eget Bonusprogram. I det här läget försöker FlyNordic, uppdragsgivaren till denna uppsats, att hitta ett sätt att skapa lojalitet bland sina tjänsteresenärer.Frågan är vad tjänsteresenärer önskar sig av bolaget för att vara lojala mot det. Syftet med denna uppsats är att ge rekommendationer till FlyNordic om hur de kan skapa lojalitet bland sina tjänsteresenärer i Umeå och Luleå.