Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

SammandragGoodwill har de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvärv. Rådande redovisningsstandarder lämnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen själva, något som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvärv gjorda på den svenska marknaden under åren 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belägg för att rörlig ersättning till företagsledare baserad på kortsiktiga resultatmål, tenderar att leda till en högre allokering till goodwill i relation till immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att också maximera sin egen lön.

The current financial crisis has left its mark. It has even hit the major Swedish banks who have shown large losses. The media has not been slow to take note of this, and the constant political debate about the Bonus culture has been reinvigorated. Our aim is to find out how the major Swedish banks relate to the publicity and describe how and why senior executives are rewarded, and what strategies banks are using in the design of their reward system to maintain a legitimate behavior, and thus the confidence of its stakeholders.As a starting point to answer our purpose we have used the agency theory that describes our view of how various problems occurs and how incentives can be established in order to get senior executives to act for their owners' interests. Modern theories of reward systems are taken from a variety of authors, these theories give us an insight into how reward systems can be designed in banks.

Inledning: Det debatteras i media om att Bonusar leder till kortsiktighet, att företagsledare medvetet väljer bort långsiktiga investeringar för att uppnå kortsiktiga vinster. Det har också debatterats om huruvida större Bonusar till chefer leder till högre lönsamhet för aktieägarna.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar Bonusar och hur Bonusar påverkar företags investeringsstrategi. Vi vill även bidra med kvalitativ data till ett område som framförallt har studerats kvantitativt.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat personer för att få information om deras investeringsstrategi. Informationen om företagens ersättnings policy har vi hämtat från årsredovisningar. Vi har även läst vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet.

Titel: Belöningssystem ? Ett verktyg för företag att motivera sina anställdaFörfattare: Julia Henriksson och Madeleine OlssonIntuition: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i VäxjöSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur försäljningsenheten på TV4 tillämpar belöningssystem för att motivera sina anställda, samt hur de anställda motiveras av det befintliga belöningssystemet. Metod: En fallstudie har utförts på försäljningsenheten på TV4 i Växjö. Semistrukturerade intervjuer med försäljningschefen och två säljare från fallföretaget har legat till grund för empiriinsamlingen.Slutsats: TV4 har valt att tillämpa resultatlön som lönesättning och har alltså delat upp lönen i en fast del och en rörlig del. Den fasta lönedelen skapar trygghet för säljarna och tillsammans med den rörliga lönedelen motiveras de anställda till att utföra ett bra arbete.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt Bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen.Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens.

The first four AP-funds have a well-diversified Swedish portfolio, which is managed in similar way as the largest Swedish bank funds. Up until today, there has not been any comparable study that focuses specifically on this part of the AP-funds. Our aim is two-folded; First we will look at how well the AP-funds have managed their Swedish assets compared with Swedish funds of the four largest banks in Sweden during 2002-2006. This will be done by looking at some important key ratios and both absolute and active return. Secondly we will present a descriptive analysis of the management structure within the respective organisations, to be able to draw conclusions regarding the possible deviations in investment return.

Uppsatsen "Att leva med Bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap.Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek.

För att ett belöningssystem ska fungera för alla parter i en organisation krävs det att det är genomtänkt och väl implementerat. Det måste leva upp till ledningens krav, som att behålla och attrahera värdefull personal och få denna att arbeta i företagets önskade riktning. Belöningssystemet måste också uppmuntra till självtänkande och flexibilitet för att få det lilla extra av personalen och det är viktigt att det är rätt prestationer som belönas. Det måste vara enkelt för de anställda att se vilka mål de ska uppfylla och att förstå vilken prestation som belönas. Det är viktigt att sätta gränser för belöningssystemet, som man kan se i vårt fallföretag där man har chans att få större Bonus ju högre upp i organisationen man befinner sig.

Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se Bonussom ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista.Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju.

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

SFI-undervisningen är en viktig hörnsten för integration av migranter till Sverige. Tidigare studier har dock visat att SFI-kursdeltagare ofta avslutar sin kurs sent. Detta är något som försvårar integrationen av dessa grupper till samhället och medför således kostnader. Sedan 2010 har ett ekonomiskt belöningssystem, SFI-Bonus, använts för att motivera eleverna. Det är i nuläget dock oklart om hur effektiva sådana belöningssystem är.

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: Bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband.

Vi har genomfört en undersökning som visar hur börsföretagen i Sverige påverkas av olika grad av ägandekoncentration i aktieägandet. Undersokningen grundar sig på årsredovisningar från alla de tjugofyra största börsbolagen i Sverige under tre år. Med störst avser vi enligt börsvärde. Vi har sedan genomfört en statistisk undersökning på företagen..