SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig.

Syftet med detta arbete är att undersöka barnens egna syn på skolans musikundervisning i förhållande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i årskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frågeställning vi har utgått från är "Hur ser barn på musikundervisningen i förhållande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nästan alla barnen som ingått i vår undersökning är nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehålla mer populärmusik.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dåligt. Det råder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö står det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igång men det saknas långsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra är några orsaker. Hyresnivån sätts efter det sk bruksvärdessystemet där de kommunala allmännyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Problemformulering: Vi lever i ett samhälle som präglas av digitalisering och som i ochmed det är i ständig utveckling. Trender kommer och går påmarknaden vilket innebär många förändringar som företag måsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersättssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frånmarknaden.Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra användandet avmarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vågen samt kopplingendäremellan.Metod: Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där vi använt oss av enkvalitativmetod vilket innebär att vi använt oss av en ostruktureradintervjuguide när vi intervjuat sex utvalda respondenter.Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vågen, trender samtmarknadsstrategier, detta är de områdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att få ett så givande resultat sommöjligt i vår forskningsfråga.Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör några större åtgärder för att förutspå nyamarknadstrender. Sverige är en homogen marknad vilket innebäratt det är svårt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen marknad oftast väntar med att ta efter en trend tills denär erkänd.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Syfte: Att avgöra om det går att påvisa ineffektivitet på OMX Large Cap med ett kortsiktigt tradingfilter, baserat på pris och volym. Ett tradingfilter som genererar överavkastning är ett starkt argument mot en effektiv marknad.Metod: Studien görs på perioden 2002-2006. Pris- och volymfilter kombineras för att försöka skapa överavkastning jämfört med en B&H-portfölj. Det kombinerade filtrets variabler uppdateras varje dag utifrån information från ett antal dagar bakåt i tiden. Antalet dagar bestäms med hjälp av en kalibreringsperiod 1999-2001.Teoretiska Perspektiv: Huvudteorin i studien är Den effektiva marknads-hypotesen i vilken effektivitet hos en marknad definieras.

Problem: Förutsättningarna på de central- och östeuropeiska marknaderna skiljer sig från de västeuropeiska, vilket innebär att dessa marknader är svåra att angripa. För att möjliggöra ett gränsöverskridande samarbete mellan dessa regioner, måste företaget inte enbart förstå skillnader, utan även identifiera vilken påverkan dessa kommer att ha på utvecklingsmöjligheterna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de motiv ett företag kan ha vid en etablering i Central- och Östeuropa samt att skapa en djupare förståelse för de problem samt svårigheter som kan uppstå under denna process. Metod: Metodmässigt är uppsatsen av abduktiv karaktär då vårt syfte är att jämföra företagets internationalisering med relevanta existerande teorier. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och forskning på området samt kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom fallföretaget.

Det här är till för att skapa ett system där andra webbutvecklare kunde skapa sina hemsidor online. Det webbutvecklaren inte behöver tänka på är att ha en egen webbserver, vilket kan vara ett problem för många om dom sitter vid datorer med begränsade rättigheter så att dom inte kan ladda ner och installera en webbserver. En annan bra fördel är att webbutvecklaren kan logga in vart som helst, när som helst och redigera koden till en hemsida. Skulle webbutvecklaren vilja ha sitt projekt på en egen webbserver, går det enkelt att ladda ner projektet..

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för många människor. I en av Sveriges största städer finns en sådan marknad. Marknadsplatsen har under längre tid dragits med nedläggningshot eftersom fastighetsägaren och staden har andra planer för området. Reaktionerna mot en eventuell nedläggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nämligen om marknaden kan omlokaliseras. Frågorna som har ställts är ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgästen och brukarna påverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill säga marknadens besökare och säljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hållits med 62 av marknadens brukare. Längre intervjuer har genomförts med marknadens ägare, fastighetsägaren och representant från staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i väletablerade databaser utifrån nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats på handlar om människors behov, förändringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen är att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras påverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstå. Många av brukarna bor i närområdet och en ny lokals mest optimala placering är i samma område. Det är viktigt att lokalen är lättillgänglig oavsett färdsätt och att lokalhyran är relativt låg. Bra parkeringsmöjligheter är, enligt säljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgång är ett stort och varierat utbud, och det är en förutsättning för framtidens marknad. Förändringen en omlokalisering innebär, är mildare än om marknaden tvingas lägga ner. För att förändringen ska kunna genomföras på bästa sätt bör marknadens ägare liksom flera brukare ändra inställning och arbeta aktivt för förändring. En förändring kan leda till en ännu bättre marknadsplats, om människor vågar se möjligheterna..

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet på en utländsk marknad kan en expansion på marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sådan ambition. Men expansion på en utländsk marknad försvåras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sådana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förståelsen av expansion på utländska marknader genom att utveckla och tillämpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

Den här rapporten har undersökt hur den grekiska marknaden ser ut för ett företag som vill etablera sig och sin produkt på nämnda marknad. Rapportens Investeringskalkyl visar att om den grekiska befolkningen väljer att byta ut sitt befintliga uppvärmningssystem som består av olja och ersätter den med luftvärmepumpen Thermia Atec så kan de spara så mycket som upp till ?2421.5 årligen. Med en engångskostnad för installation och maskin på ?10 000  är investeringen räknad med en räntesats på 20 % insparad på cirka 10 år.

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.