En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU är fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rätt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssätt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssätt uppställs ett förbud att diskriminerna på grund av nationalitet inom EU. Rätten till fri etablering inom EU är inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten får inskränkas om inskränkningen kan rättfärdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillåter en det eller om inskränkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan välja mellan olika etableringsformer när en etablering i Sverige ska genomföras.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag.

?Death in the pot.? The Fruit and Vegetable Preserving industry in East Scania during the 20th centuryA Company History.At the end of the twentieth century, only one of the six companies previously active in the Fruit and Vegetable Preserving Industry in East Scania survived as an independent company: Kiviks Musterier AB. Actual production remains at two sites only. The aim of this study is to determine the reasons for this development. The companies included in the investigation are AB Bjäre industrier, Gustaf Bong AB, Kiviks Musterier AB, AB Ruuthsbo konservindustrier, Th.

?Death in the pot.? The Fruit and Vegetable Preserving industry in East Scania during the 20th century A Company History. At the end of the twentieth century, only one of the six companies previously active in the Fruit and Vegetable Preserving Industry in East Scania survived as an independent company: Kiviks Musterier AB. Actual production remains at two sites only. The aim of this study is to determine the reasons for this development. The companies included in the investigation are AB Bjäre industrier, Gustaf Bong AB, Kiviks Musterier AB, AB Ruuthsbo konservindustrier, Th.

Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till Bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag..

Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Titel: Frivillig revision ? Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor?Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen..

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen.Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision.