Syftet med vår uppsats är att beskriva och utifrån relevant litteratur analysera bolagsstyrelsemedlemmars åsikter och inställningar till könskvotering i Bolagsstyrelser.Vi har valt att utgå ifrån ett induktivt angreppssätt och gjort en kvalitativ undersökning bestående av semistrukturerade intervjuer med 6 bolagsstyrelsemedlemmar. Den teoretiska referensramen utgörs av relevanta lagar och litteratur inom området. Denna används som underlag för vår analys och slutdiskussion. Vår empiri består av det material som insamlats genom de 6 intervjuerna med bolagsstyrelsemedlemmarna.Vår slutsats är att respondenterna anser att det inte är lämpligt att lagstadga om könskvotering i Bolagsstyrelser i Sverige men trots detta kan de identifiera både positiva och negativa effekter utav det för styrelsen och dess arbete. Vår andra slutsats är att de viktigaste åtgärderna som företagen kan vidta för att minska underrepresentationen av kvinnor i Bolagsstyrelser är att erbjuda dem utbildning för att höja sin kompetensnivå och uppmuntra dem att söka till styrelsepositioner..

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska Bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag..

Kvinnor är underrepresenterade i svenska Bolagsstyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i Bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i Bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i Bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska Bolagsstyrelser i förhållande till EUkommissionens rekommendation på 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslå en lag om kvotering om representationen av kvinnor i Bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte är minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det är ägarnas ansvar att säkerställa mångfald, kompetens och en jämn könsfördelning i styrelserna.Det är ägarna som via valberedningar tillsätter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns något samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i Bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sätt att uppnå en jämnare könsfördelning i Bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Denna studie behandlar den mediala debatt som följde dåvarande vice statsministern Margareta Winbergs uttalande i SvD i november 2002 om att könskvotering skulle kunna komma att bli aktuell såvida det inte skedde en naturlig ökning av andelen kvinnor i publika och privata börsnoterade Bolagsstyrelser. I studien analyseras hur hotet om könskvotering möttes och en jämförelse görs mellan de idéer som är framträdande i det svenska näringslivets och den allmänna samhällsdebattens inställning till hotet om könskvotering till svenska Bolagsstyrelser mellan åren 2002 och 2006. Debatten är ambivalent och ofta medveten om underrepresentationen av kvinnor inom näringslivets Bolagsstyrelser. Näringslivsdebatten fokuserar på konsekvenser av könskvotering för dem som skulle komma att direkt beröras av lagförslaget om könskvotering, företag. Den allmänna samhällsdebatten fokuserar på hur samhället i stort skulle komma att påverkas och hur den allmänna ordinära kvinnan skulle komma att beröras av lagförslaget i arbetslivet.

Det här är en C-uppsats i ekonomisk historia där förändringen av andelen kvinnor i svenska Bolagsstyrelser de senaste 30 åren undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag är ständigt aktuell, särskilt i år, med anledning av det stundande riksdagsvalet. Därför det är relevant att studera hur förändringen av andelen kvinnor i Bolagsstyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jämställdhetsfrågan. Undersökningen är utformad som en kvalitativ studie av årsredovisningar, där jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jämförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags styrelse.Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i styrelserna och det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgångspunkt analyseras det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras styrelser. Jämställdhetsarbete inom organisationerna som helhet är alltså av intresse, inte bara det jämställdhetsarbete som specifikt rör styrelserna.

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan. Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar.

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom Bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom Bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska Bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i Bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i Bolagsstyrelserna.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur Bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet.

The European Union has been working to promote equality between women and men for a long time. Despite this, Sweden still have a gender segregated labor market where men generally has the leading positions. According to European law the member states shall promote gender equality and to take all appropriate measures. Statutory gender quotas for company boards is one such measure that some of the European member states have implemented in national law. The Swedish law has no provisions governing gender quotas and therefore the purpose of this study is to explain how gender quotas for company boards relate to current law, both of European law and national legislation.