Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Under vår utbildning på Malmö högskola har vi läst om olika möjligheter att arbeta ämnesövergripande med skönlitteratur som utgångspunkt för bland annat språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur åtta lärare på olika mångkulturella skolor i årskurs 1-3 berättar om hur de använde skönlitteratur i undervisningen och på vilket sätt de anser att skönlitteratur bidrar till språkutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet i vår studie visar att lärarna anser att arbete kring skönlitteratur är en utmärkt metod för elever att både utveckla språk och kunskap. Lärarna berättar om hur skönlitteratur bidrar till att barn kan göra perspektivbyten och vidga sin syn på sig själv och omvärlden.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Abstract:According to the curriculum of the Swedish school the pupils should develop their historical consciousness. The aim of this study was to find out which pupils develop this consciousness by listing to an historical novel, talking about that book and writing stories. The study went on for four weeks and the subject of the teaching was the Middle Ages. 28 pupils took part and a variety of methods were used: 1: questionnaire about the lives of the pupils, 2: Making observations of their attitude to the teaching and 3: story writing. The results show that the social background does not influence the development of an historical consciousness.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Denna studie är en undersökning av litteraturanvändning vid ämnesintegration ur ett lärarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lärarna anser att det ämnesintegrerade arbetssättet påverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklärare på olika skolor och program. Syftet med studien är att belysa, kartlägga och analysera hur svensklärare använder litteratur vid ämnesintegrerat arbete och hur detta arbetssätt, enligt lärarna, anses påverkar eleverna. Lärarnas arbete med litteratur vid ämnesintegration går ut på att ge eleverna en djupare förståelse för ett tema eller ämne genom litteraturläsning samt skapa sammanhang med andra ämnen.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tänker om utvärdering av högläsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, språk- och identitetsutveckling. Högläsning är en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen får möjlighet att utvecklas inom dessa områden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tänker om utvärdering av högläsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om högläsning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

The aim of the study is to elucidate how teachers in middle school work with reading literature aloud and their attitudes to their working methods. The research questions concern how the teachers work before, during and after the reading aloud, and also the advantages the teachers find in their method and the obstacles they discover in the work of reading aloud. A qualitative method was used for the study, applying semi-structured interviews. The selection consists of two teachers who have worked in the profession for 23?24 years (Teachers Andersson and Bergström) and two who have worked as teachers for 3?4 years (Teachers Cederqvist and Davidsson).

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt.