Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

Flertalet av dagens klädesbutiker inom detaljhandeln har provrum, som enligt mångakonsumenter, brister i sin utformning. Det som diskuteras frekvent är hur konsumenterskroppar exponeras på ett sätt som synliggör allt till överdrift, hur temperaturen är obehagligthög, att man inte har tillräckligt med avlastningsytor för att hänga av sina kläder på etcetera.Författaren till boken Why we buy menar att många av dagens butiker har missuppfattat hurvi vill uppleva oss själva och vår tid i provrummen, att butikerna ofta glömmer hur viktigadessa är för konsumenters beslutsfattande, eftersom det är i detta utrymme som många avkonsumenterna fattar det slutgiltiga beslutet om köp kontra inte köp.1Denna uppsats problemformulering är att ta reda på vilka viktiga faktorer som styrkonsumenterna till att ta ett köpbeslut i provrummet. Syftet med uppsatsen är att genom olikaundersökningar och relevant teori ta reda på de parametrar i provrummet som får konsumenteratt besluta sig för ett köp. Genom undersökningarna kommer vi underfund med vilka olikaattityder och åsikter konsumenter idag har om dagens provrum, vilket leder till en bättre bildav hur ett provrum ska vara utformat för att leda dem till ett positivt köpbeslut.Kapitlet som tar upp den teori som vi menar är relevant för uppsatsens problemformuleringoch syfte, ger läsaren en inblick i hur konsumenters beslut kan bero på olika faktorer i derasliv och vad som kan ligga bakom deras beslut. Det presenterar även vilken roll provrummethar i konsumenters beslutsprocess, samt hur man kan tillämpa en marknadsföring baserad påvåra sinnen för att påverka konsumenter.

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändraodlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andravärldskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människansföljeslagare i tusentals år.

Idén till arbetet kommer ifrån Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt få förslag på uppsatsämnen inriktat på växter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vårterminen 2009.Syftet med studien är att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal växter på torra växtplatser runt om i världen och utifrån det gestalta ett förslag medtorktåligt hortikulturellt växtmaterial till ett nytt växtsortiment på Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frågeställningen:Hur kan man anlägga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrån ettsvensk klimat?Målet med studien är att fördjupa växtkännedom och att öva växtgestaltning.Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig på attge en översiktlig bild av vilka torra växtplatser som finns på jordens yta. De ska även exemplifieranågra typiska karaktärer för växterna inom det specifika området för att ge en ökad förståelse förden komplexitet som ligger bakom växternas olika uttryck.I studien ingår intervjuer med tre personer varav två tillhör de främsta experterna på alpintväxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlägga klippträdgårdar, blandannat i Göteborgs botaniska trädgård.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Företagsförvärv och fusioner (F&F) är numera en vanlig strategi för att skapa snabb tillväxt och förbättra företagets konkurrensfördelar: under 1990-talet slog branschen rekord både vad gäller antalet transaktioner och deras värde (Mendenhall & Stahl, 2005). Det är dock ett väl känt problem att så mycket som 50-80% av dessa företagsförvärv och fusioner misslyckas på olika sätt och att de positiva effekterna då uteblir (Orrbeck, 2006 och Cartwright & Cooper, 1996). Ett misslyckat förvärv eller fusion kan leda till stora förluster för företaget, i värsta fall till konkurs. Dessutom blir en onödigt långdragen integrationsprocess efter en F&F kostsam och kan skada företaget på olika sätt. För att undvika att orsaken till ett sådant misslyckande är så kallad kulturell inkompatibilitet, vilket enligt en tidigare studie utgör det största hindret för att integrationen mellan företagen skall lyckas (Watson Wyatt 1998/99), bör företagens organisationskultur utvärderas inför en eventuell F&F.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.