Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram..

Syftet med arbete är att undersöka hur lärare använder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i åldern 5-6 år på förskolan. Vi observerade lärarna i en högläsningssituation, därefter intervjuade vi dem för att få en djupare bild av hur de tänkte kring högläsning och matematik. Resultatet på undersökningen visar att lärarnas kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i högläsningen. Resultatet visar också att det är av stor vikt att lärarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som är både synlig och dold i boken. .

Hur kan en läsupplevelse skapas med inriktning mot manliga läsare? Genom att ta reda på vad som format boken till hur den ser ut idag, undersöka fenomenet "visual writing" och skillnader i manlig/kvinnlig läsning kunde begränsningar och möjligheter skönjas för att utveckla formgivningen av en tryckt artefakt med skönlitterär text. Möjligheterna för digital bokformgivning är stor men i detta arbete undersöktes hur den tryckta boken kan utvecklas vidare. Utifrån respons på det färdiga resultatet kunde en tendens ses att en manlig målgrupp kan uppskatta visuella element i skönlitterära böcker, och att det är något som inte stör läsningen..

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

This paper attempts to replicate a study from 2009 about users reading habits and the future of e?books. Due to the increased use of smartphones and tablets since 2009, there is a reason to reasearch if the perception and use of e?books has changed. The methods used is qualitative interviews complemented with an online questionnaire.

Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris.

The purpose of this thesis was to figure out the feelings that librarians felt towards the e-books at the library. And if it affects their work at the library, especially from a financial point of view. The reason I decided to do this study is because the subject of e-books has become bigger in the last couple of years, and that I got the feeling that the librarians didn?t like them that much. So I did six interviews with six different librarians from different libraries to see if they felt the same thing or if they are in fact positive towards them.The results I received from my study were that the librarians are positive to the e-book.

I den här uppsatsen undersökts hur greppet mise en abyme kan användas som ett dekonstruktivt verktyg i fiktionen. De tre romanerna som ligger till grund för uppsatsen är Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, Sara Stridsbergs Drömfakulteten: tillägg till sexualteorin samt If on a Winter?s Night a Traveler av Italo Calvino.Gemensamt för romanerna är att de alla genom att kommentera sin egen tillkomst och låta boken uppträda i boken skapar en osäkerhet i frågan om vad som är sanning och inte i de respektive berättelserna. Sanningen rubbas och dekonstrueras om vartannat genom användandet av mise en abyme..

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta må ni berätta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.

Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, språk, samt ordning.Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..