The purpose of this Master thesis is to investigate how the relation between users and librarians is affected by higher education librarians? talk about information literacy. The thesis uses Norman Fairclough?s critical discourse analysis in analysing four articles written by Swedish higher education librarians and in answering how information literacy, users and librarians are constituted. The analysis indicate that the questions have no distinct answers, there are discrepancies between, as well as within the texts.

The aim of this Bachelor?s thesis is to investigate the public librarian?s professional identity and its relation to the public library as an experience centre. The development of the library as an experience centre raises questions about how public librarians understand their professional identity, and about their motives for working with activities like workshops and qigong, activities that have no significant connection with the librarian?s traditional tasks. The data was collected via semi-structured interviews exploring the perspectives and points of view of four public librarians.

The aim for this bachelor thesis was to form a deeper understanding of librarians? occupation and professional identity and therefore we have examined library students? and educators? view on professional identity, competence and career possibilities. Our take on this was that there seems to be little interest in managerial positions and we asked ourselves why this is and if we could see a change in interest in the librarians to become. As our theoretical framework, we chose Andrew Abbott?s, 'Theory of Profession'.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The purpose of this essay is to examine how librarians perceive library plans, if they are important for their work and if so, in what ways. In order to analyze this, I have used a phenomenographic approach. My goal, by using this method, is to uncover perceptions and variations among these. The research questions are: What variations of perception of library plans exist among librarians? To what extent can the varied perceptions of library plans be linked to librarians' work? What does the variation of perception say, in relation to the expectations expressed in international and national documents, about library plans? The material used in a phenomenographic analysis consists of interviews.

The main purpose of this Master's thesis is to investigate the new librarians' experiences and skills in the context of their present work situation and the ongoing debate about the librarian's professional identity and status. Further, the authors wanted to find out whether the new librarians' experiences and knowledge developed throughout their education correspond to the requirements of the employers. Finally, they try to assess theimpact of the "academization" of the library schools on the status of the profession. The data consist of an opinion poll. The investigation is based on questionnaires distributed as a web survey.

The aim of this study is to explore if and how library managers market their competence in communication with local politicians. It is also our aim to find a definition of the competence of librarians. The report identifies and describes problems and possibilitieswith marketing of competence to politicians on the basis of one Swedish municipality's library managers. In order to fulfil this aim we have used a literature study on marketing, competence, the political process and the librarian profession. We have alsocarried out an empirical study where we interviewed ten library managers in onemunicipality, seven politicians in the same municipality and ten representatives for central professional organisations mainly in Sweden.The results are that most library managers don't market their competence because they don?t believe in marketing competence.

Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

This thesis presents and evaluates a project, undertaken in 2001 by a librarian the writer of this thesis and a teacher. We met with a number of adults with reading and writing disabilities, and presented and discussed books and experiences of reading, with the aim to increase their joy of reading, as well as finding out more about our own ways of co-operating with each other across our professional borders. The documentation and evaluation emphasizes on the process and the results of the project, and on our own participation, by asking the following questions: How did we carry out the project? What obstacles did we meet? What went well/wrong? What did we achieve related to our goals? In order to illuminate the project from different angles, consequences of reading and writing disabilities for adults are discussed, as well as the specific nature of adult education and projects more or less related to ours. Action research is chosen as a method, because it allows the process of the project, and our own learning process, to be exposed.

The purpose of this master?s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson?s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

The purpose of this article is to investigate how and from which sources librarians collect information on their profession with respect to factors that are important for their work. In order to achieve this goal, a questionnaire-based survey will be conducted at three medium-sized central-public-libraries in southern Sweden. Using this survey, I wish to answer the following four questions: To what extent do librarians acquaint themselves with changes and developments within regional and cultural policy arenas important to their work? To what extent do librarians acquaint themselves with information using conferences and library debates that are focussed on changes and developments relevant to their work? Do librarians consider that they have enough time within the limits of their work hours to follow developments within the librarian profession, for example with respect to developments within information technology, and how would they appraise the future demand for information technology-based services at the library? From which source(s) do librarians collect information relevant to their work? The theoretical basis of this paper can be compared to a radar as it scans subjects-of-interest to the organization in the field of business intelligence. This investigation uses a quantitative method, with data collected via a survey consisting of 13 questions.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier.