Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Östersjön, varför omgivande länder enades gällande åtgärder för att minska problemen. De svenska reningsverk som genom sina utsläpp av kväve och fosfor påverkade Östersjön tvingades då införa gränsvärden för kväve- och fosforutsläppen. Vid Arboga reningsverk, vars recipient är Arbogaån som mynnar i Galten, Mälaren, har kvävereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krävdes från och med år 2012 att totalkvävehalten i utgående avloppsvatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta gränsvärde resulterade i åtgärder för att minska kväveutsläppen.Rejektvattenbehandling är en vanlig metod för att minska halterna totalkväve i utgående avloppsvatten.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen.Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ?Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås??. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta.

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet.Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i städer. I västvärlden består en stor del av städerna av outnyttjade, mörkfärgade hustak. Takytorna kan förbättra det lokala klimatet om de istället blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i städer ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de även sänker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med både produktiva och rekreativa syften.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön.Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Boverket har från och med januari 2010 skärpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhället, satt fokus på att bygga täta och välisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvärmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikällor användas, som solenergi och biobränslen. Syftet med rapporten är att analysera om solfångare i kombination med en pelletspanna eller -kamin är ett bra alternativ för uppvärmning av nybyggda villor från VärsåsVillan AB.

På gården Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av två lantbrukare i området som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall då de befintliga mjölkstallarna var uttjänta. Mjölkkorna finns idag på gården i Hol, kalvarna flyttas vid två månaders ålder till den andra gården cirka två kilometer därifrån där de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gården i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet är i dagsläget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanläggningen behöver inom kort bytas ut på grund av ålder och slitage. Syftet med detta examensarbete är att få mer kunskap inför en framtida planering av gården i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

I detta examensarbete görs en jämförelse mellan de Nordiska ländernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostäder. Syftet är att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det är möjligt att jämföra ländernas energiprestandakrav på ett rättvist sätt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens råd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock är det upp till varje enskilt land att bestämma hur de ska klara målen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning påverkar dess implementering. Därmed ser ländernas energikrav väldigt olika ut, trots att de är baserade på samma EU direktiv.