Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. I Sverigeär ca 5 % av alla över 65 år svårt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte är att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och värme. Den mänskliga kontakten och den individanpassade vården är viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan påverka den demenssjuke.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. I Sverigeär ca 5 % av alla över 65 år svårt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte är att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och värme. Den mänskliga kontakten och den individanpassade vården är viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan påverka den demenssjuke.

Demenssjukdomar är idag en av våra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmärksammat hur viktigt ett gott bemötande i vården av demenssjuka är, då det kan vara avgörande för deras välmående. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vårdpersonal ser på ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet på medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vägledande frågeställningar uppehåller sig kring hur man åstadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta på under vägen.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdbehovet står i grund till resursfördelning i två olika kommuners äldreomsorgsverksamhet samt hur verksamhetens arbetssituation påverkas utifrån det. Läsaren får kunskap om äldreomsorgens utvecklingsprocess och hur omorganisationer påverkar verksamheten. Socialstyrelsen kommer 2014 med nya riktlinjer som påverkar arbetet med demenssjuka på kommunernas särskilda boenden. Studien behandlar även varför behovet av vårdtyngdsmätningar är viktiga och hur mätningarna och resursfördelningen kan påverka personalens arbetssituation. För att ta reda på syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med nyckelpersoner i två olika kommuner.

Bakgrund: Personer med demens har ofta en bristande förmåga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istället genom olika beteende. Det är av vikt att vårdpersonalen skapar ett nära samspel med vårdtagaren, för att om möjligt tolka och förstå vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt vid omvårdnad av personer med demens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av vilket förhållningssätt vårdpersonalen har.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Agitation är ett stort problem vid omvårdnad av personer som lider av demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis på de förhållanden som råder inom demensvårdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvårdnadsåtgärd vid vård av personer med demens. Och om så är fallet, kandessa åtgärder utföras av omvårdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inommusikterapi?Metod: Metoden som används är en litteraturstudie. Vid analysen av materialet användsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som åtgärd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?Välbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder på att musik med fördel kan användas både för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.