Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar förungdomsboendet. Såväl socialt som studie- och miljömässigt. Och dessutom titta på alternativtill billigare byggnationer så att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istället. Denna undersökning görs för attLulebo ska få en bättre inblick i om vad studenterna vill ha för Boendeformer.

Syftet med uppsatsen är att försöka få förståelse och beskriva hur omsorgspersonal i två Boendeformer för människor med demenssjukdom upplever, tolkar och möter aggressivt beteende vid omsorg om människor med demenssjukdom. Uppsatsen är uppdelad i olika sektioner och efter inledningen följer bakgrunden. Bakgrunden handlar om aggressivt beteende och att som personal möta detta beteende i särskilt boende, demenssjukdomar och dess följder, olika benämningar på specifika beteenden samt om särskilt boende som omsorgsform. Personliga intervjuer har skett med personal från två olika boendemiljöer. Det empiriska materialet har jag redovisat utifrån tre huvudkategorier som framkom vid analysen: personalens uppfattning om aggressivitetens former och dess mening, personalens uppfattning om god omsorg och personalens upplevelser av etiska dilemman.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

De senaste årens bostadspolitik har inneburit stora förändringar på bostadsmarknaden. Den svenska hyressättningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svårigheter för bolag att få lönsamhet i nyproducerade bostäder och då framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förändra sitt boende. Därutöver utreds om allmännyttan strider mot EG-rättens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen så alla kan leva i goda bostäder.

Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. Köpmän efterfrågar attraktiva butikslägen samtidigt som det finns behov av varierande Boendeformer som ger förutsättningar för en stad med mångfald, där människor i alla åldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gäller att stärka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgångspunkt från människors behov och den mänskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som är attraktivt och tillgängligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrån tre väl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrån dessa formulera förslag till åtgärder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.

EU har utropat år 2012 som Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Under det här året kommer fokusering ske mot de äldre generationerna i vårt samhälle. Detta kommer man att göra i Sverige genom att belysa och ta upp frågor om hur samhället går att anpassa för de äldre. I Sverige finns det en växande grupp äldre och målet är att se till att dessa människor ska kunna känna sig säkra och självständiga. Det är viktigt för människor att känna att de är viktiga och att de bidrar till samhället.Statistik visar att (De Courcy, 2011) äldre föredrar att bo kvar i sina gamla bostäder.

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).