Sökresultat:
1640 Uppsatser om Boende för äldre - Sida 60 av 110
Att resa med hund! : En studie om hur svenska hundÀgare ser pÄ att resa med sin hund inom Sverige
DÄ hunden har blivit en allt större del i mÀnniskans liv och Àr en vÀxande mÄlgrupp, vill vi undersöka hur svenska hundÀgare ser pÄ att resa med sin hund inom Sverige, speciellt vad de har för Äsikter om hundvÀnliga hotell.Den data vi har samlat in Àr frÄn en enkÀtundersökning gjord pÄ 522 hundÀgare i Sverige. VÄrt huvudsakliga mÄl med denna studie Àr att se om det finns en marknad för fler hundvÀnliga hotell i Sverige och hur kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna fungerar. Vi tror att hotellen kan dra nytta av resultatet frÄn denna studie.Resultatet visar pÄ att det finns ett behov av fler hundvÀnliga hotell i Sverige. Dock verkar det största problemet ligga i kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna. Eftersom hundÀgarna kÀnner att det finns en brist i informationen, om vilka hotell som tillÄter hundar.
SmÄhusbyggande i Sverige och i USA : Vad kan vi lÀra oss av varandra?
Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.
Förtroende och trygghet: En enkÀtstudie om trygghet i LuleÄ kommun samt förtroende för rÀttsvÀsendet.
Förtroende för rÀttsvÀsendet och trygghet i samhÀllet Àr tvÄ ting som Àr basala för ett fungerande och icke korrupt samhÀlle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka LuleÄ kommuns invÄnares förtroende för rÀttsvÀsendet samt att mÀta otryggheten bland dessa. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: ?Hur stort Àr förtroendet för rÀttsvÀsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sÀtt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd Àr otryggheten i LuleÄ kommun och hur vanligt Àr det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes med mÀn och kvinnor, i olikaÄldersgrupper, boende i LuleÄ kommun.
SjÀlvbestÀmmande eller anpassning? : en studie om fritidsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning boende pÄ gruppbostad
The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.
Upplevelsen av ett sjÀlvbestÀmmande- utifrÄn brukare och tjÀnstemÀn pÄ ett sÀrskilt boende.
Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.
The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.
The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in SkÄne.
Aktivitetsutförande och livstillfredstÀllelse för personer med whiplashskada
Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet pÄverkar deras livstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfÀllet för studien. I studien anvÀndes tvÄ instrument som sattes ihop till ett frÄgeformulÀr. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i omrÄdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs omrÄdesspecifik livstillfredsstÀllelse.
"Jag Àr hemma hÀr, jag kÀnner stÀllet" : Om att komma till en norrlÀndsk inlandskommun som kvotflykting.
Inlandskommunerna Àr de kommuner som tar emot flest flyktingar per invÄnare. Mycket har forskats pÄ temat integration men fÄ studier har undersökt integration pÄ mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 Är som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration Àr. Studien baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende pÄ tvÄ orter i en norrlÀndsk inlandskommun. Teorier som anvÀnts i studien Àr KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kÀnde sig integrerade medan de som bodde pÄ den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillrÀckliga integrationsmöjligheter.
Om förÀldrasamverkan ur ett lÀrarperspektiv, Parental involvement - teachers' view
Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför vilka former som frÀmjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lÀrarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv.
TaktrÀdgÄrdar vid Àldreboenden : frÄn koncept till gestaltning med Brahem vÄrd- och omsorgsboende som exempel
Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.
VÀxttekniska problem i bostadsomrÄden : en fallstudie om ÄtgÀrder och kostnader
MÀngden grönytor ute i kommunerna som saknar fungerande lösningar och orsakar problem Àr omfattande. Genom att uppmÀrksamma problemen och förklara hur förbÀttringar kan nÄs efterstrÀvar jag en bredare kunskap inom Àmnet.
I följande studie behandlas vĂ€xttekniska problemytor i bostadsomrĂ„det Villan i Ăngelholm. Arbetet undersöker anledningen till att ursprungslösningen inte fungerar och vad man kan göra för att förbĂ€ttra situationen pĂ„ platserna. En utgĂ„ngspunkt i arbetet har varit att förenkla skötseln och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt försöka nĂ„ besparingar inom skötseln samtidigt som ytorna blir vackrare.
Arbetet har utgÄtt frÄn en okulÀr inventering av fem utvalda platser. Platserna valdes ut i samarbete med entreprenören VÀla Mark och TrÀdgÄrd AB.
"Asperger Àr en del av mig, men jag Àr inte en del av Asperger" : Ungdomar om hur diagnosen Asperger syndrom har pÄverkat deras liv
Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..
Kommunen som varumÀrke
Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.
Bostadsutveckling pÄ landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, VÀstra Möcklö
Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.
VÄrdnadsfrÄgor En studie om hur domstolar kan se pÄ vÄrdnadsfrÄgor
VÄrt intresse för Àmnet vÀcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vÄrdnadstvister till skillnad frÄn tidigare oftare dömde till mÀnnens fördel och att flera barn dÀrigenom hamnade hos olÀmpliga fÀder. Syftet med arbetet var att undersöka om de Àndringar som gjordes i förÀldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bÀsta tillÀmpades. Som undersökningsmaterial anvÀnde vi förarbetena till Àndringarna i förÀldrabalken, domar frÄn hovrÀtten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat frÄn Högsta domstolen. Vi fann att lagÀndringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vÄrdnad Àven i fall dÀr misstankar fanns om vÄld och övergrepp frÄn fÀdernas sida mot mödrar och barn.
VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger
Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara
v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte
l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt
som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med
intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till
st?d och service.