Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet.

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Belöningssystem kan användas som ett verktyg för att styra organisationens anställda mot mål som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anställdas motivation för sitt arbete vilket ses som det främsta skälet till att använda ett belöningssystem. Det är viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun är finansierat utav skattemedel och därför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar håller sina kostnader nere.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Att Växjö är en stad där mycket är i förändring i kombination med att det räknas som min hemstad var två motiv till denna uppsats. Även om förändringarna sker i stort sett hela Växjö stad avgränsades denna studie till i och runt stadskärnan. Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod i form av två intervjuer, undersöka om och i så fall hur kommunen arbetar för att öka tillgängligheten för cykel- gång och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med två personer med stort inflytande över frågor rörande stadsplanering. Det genomförs också en observationsstudie.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse.

När samhället drabbas av stora olyckor och kriser är den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli så litet som möjligt. Detta ställer krav på en gemensamdokumentationsplattform för att främja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag användsflera olika verktyg inom kommun och länsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte används i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur länsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde även för eventuella orsaker till uteblivenanvändning av systemet WIS.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.