Sök:

Sökresultat:

366 Uppsatser om Bo pć vattnet - Sida 6 av 25

Uppföljning av dagvattenmagasin pÄ LÀrkgatan i VÀxjö stad. : Monitoring of storm water management on LÀrkgatan in VÀxjö city.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dÄdagvattenmÀngderna i dem Àr stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnÀr vattenmÀngderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvÀnda ett dagvattenmagsinet som Àr dimensionerat för tioÄrsregn redan vid femÄrs- ochtvÄÄrsregn.Arbetet grundas pÄ fÀltstudier och analys av hur systemet Àr uppbyggt. BerÀkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det Àrmöjligt att med relativt enkla ÄtgÀrder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-Ärsregn..

VÀxtbÀddar och avvattningslösningar för sportgrÀsytor : pÄverkan pÄ drÀneringsintensitet och förhÄllande mellan luft och vatten i jorden

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskikt

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

MarkanvÀndningens klimatpÄverkan

Kraven pÄ grÀsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstÄ svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen pÄ avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp pÄ dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn Àr mÄlet med avvattningssystemet just att öka markens lÀmplighet för rekreation, vilket innebÀr en grÀsyta med hög spelkvalité. Detta uppnÄs genom att snabbt leda bort överskottsvatten sÄ att marken ÄterfÄr förmÄgan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en vÀxtbÀdd med en för grÀset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmÄga avvattningssystemet fÄr i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i vÀxtbÀdden, kan i praktiken kan vara svÄrt att sÀga utan att ha först gjort berÀkningar.

FörbÀttringsarbete för tunga transporter av plast i vagn

FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.

JÀmförelse av VO2 mÀtningar inom- och utomhus : pÄ roddergometer med portabla utrustningen Oxycon Mobile

Syfte och frÄgestÀllningFöreliggande studies syfte var att jÀmföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd pÄ roddergometer vid mÀtningar inomhus och utomhus. FrÄgestÀllningen var om OM visar jÀmförbara vÀrden mellan inomhus- och utomhusmÀtning vid standardiserad arbetsform. MetodSju manliga roddare frÄn nationell och internationell elit rodde vid tvÄ tillfÀllen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) pÄ submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) pÄ roddmaskinen Concept 2 modell D. TesttillfÀllet inomhus genomfördes i vÀlventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna vÀggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus pÄ vattnet simulerade en flÀkt den fartvind som uppstÄr vid rodd pÄ vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjÀrtfrekvens, takt och skattad anstrÀngning i ben och andning pÄ Borg skala (RPE) mÀttes.

En analys av brÀnsle- och pumpkostnader i smÄskaliga fjÀrrvÀrmenÀt

I detta arbete har undersökningar genomförts för att beskriva hur förluster och kostnader i ett fjÀrrvÀrmesystem beror av rördiametrar, volymflöde och vattentemperatur i ledningarna. Beskrivningen Àr dels teoretisk och underbyggs dessutom med empiriska data frÄn fjÀrrvÀrmenÀten vid Kalmar flygplats och HovmantorpSyftet var att med hjÀlp av dessa data undersöka om var möjligt att göra kostnadsbesparingar genom att minska temperaturen pÄ vattnet för att istÀllet höja volymflödet.Resultaten tyder pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar och besparingar i dessa undersökta nÀt. Resultaten tyder Àven pÄ att trots dessa bÄda nÀt bara Àr nÄgra Är gamla Àr pumparna feldimensionerade vilket kan betyda att mÄnga fler fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige lider av onödiga pumpkostnader..

LÀnsvattenmÀngd

I botten av ett fartygs maskinrum samlas vatten som Àr blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till lÀnsvattentanken. Det finns tvÄ alternativ för vidare hantering av lÀnsvattnet: Antingen avlÀgsnas oljan i en lÀnsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lÀmnas i en hamn för destruktion. I dagslÀget Àr det okÀnt hur mycket lÀnsvatten som produceras ombord pÄ fartyg. Den hÀr studien undersöker möjliga samband mellan de fyra fartygsrelevanta variablerna bruttodrÀktighet, maskinstyrka, Älder och fartygstyp och mÀngden lÀnsvatten som produceras ombord pÄ fartyg.

Isrelaterade produktionsförluster: inom storskalig
vattenkraft

I de nordliga regionerna förekommer kallt klimat under vinterhalvÄren. Som en följd bildas is i Àlvarna vilket kan pÄverka produktionen för ett vattenkraftverk negativt. Vattenfall AB Àger en mÀngd vattenkraftverk som Ärligen drabbas av produktionsförluster under vintertiden. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att kvantifiera och analysera Vattenfalls isrelaterade produktionsförluster inom de svenska grÀnserna. Huvudsakligen behandlar denna rapport de fallförluster som isen orsakar över intagsgrindarna och i ÀlvstrÀckorna nedströms Vattenfalls vattenkraftstationer.

Energianalys och ÄtgÀrdsförslag för effektivisering av
vattendistribution: en studie av högzonen Årsta ? KĂ€rrtorp ?
SkarpnÀck

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ Stockholm Vatten som producerar och levererar dricksvatten till drygt 1 miljon personer i Stockholm med omnejd. I likhet med andra bolag inom vattenbranschen har Stockholm Vatten stora energikostnader vid distributionen av rent vatten samt vid omhĂ€ndertagandet av avloppsvatten. År 2003 var denna kostnad ca 55 miljoner kronor och dĂ€rmed en betydande del av bolagets totala utgifter. Större delen av energiförbrukningen uppstĂ„r vid vatten- och avloppsverken dĂ„ vattnet ska tryckas ut i nĂ€tet men stora mĂ€ngder energi förbrukas Ă€ven i sjĂ€lva ledningsnĂ€tet. Syftet med detta arbete har dĂ€rför varit att undersöka hur och varför energianvĂ€ndningen ser ut som den gör i en zon i södra delen av Stockholm.

Interface vatten : stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena.

Dagvatten i den fysiska planeringen : studie av kommuners översikts- och detaljplaner

Dagvatten Àr regn och smÀltvatten frÄn is som rinner över en hÄrdgjord yta. Vattnet kan tas om hand pÄ olika sÀtt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och vÀxter tar upp en del. Det Àr inte möjligt inne i stÀderna till följd av de hÄrdgjorda ytorna. Dagvatten mÄste dÀrför avledas för att inte omrÄden ska översvÀmas. Allt mer forskning tyder pÄ att Sverige kommer bli blötare i framtiden dÄ kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

LÄngholmenmarinstad

 Sight: LÄngholmen, Stockhomen?LÄngholmensmarinstad? bestÄr av tre delar. En bÄtuppstÀllningslada ett bostadsomrÄde och en restaurang.BÄtuppstÀllningsladan har Àven en dubbel funktion som teater under sommar halvÄret dÄ Stockholmstads Parkteater fÄr en fast spelplats och bÄtarna ligger i vattnet.Restarangen ligger i anslutning till bÄt huset och har en stor glas vÀgg som öppnar sig in mot BÄtarna/teatern som skapar ett tydligt marint tema. BostadsomrÄdet bestÄr av nio stycken radhus som vilar mot den befintliga Q-mÀrkta fÀngelsemuren likt smÄ japanskavillor med ljusgÄrd.Det centralt placerade bostadshuset med sina fem vÄningar Àr lika högt som de gamla fÀngelsebyggnaderna. En lugn lummig innergÄrd skapas emellan radhus och bostadshuset.Den lokala segel skolan fÄr Àven husera i den nedre vÄningen av bostadshuset.  .

Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen : En studie med mÄlet att möjliggöra en ökad fjÀrrvÀrmeleverans

FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.

Stadsanalys av LuleÄ centrum: förutsÀttningar och förslag till ÄtgÀrder för en levande stadskÀrna

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->