Sökresultat:
366 Uppsatser om Bo pć vattnet - Sida 22 av 25
Dagvattenundersökning pÄ Falu à tervinning
Ă
r 2011 asfalterade Falu Ă
tervinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Ă
tervinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Ă
tervinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Ă
tervinning.
Stadsförnyelse Södra Motalaviken, Motala
Södra Motalaviken Àr ett verksamhetsomrÄde i centrala Motala. OmrÄdet som idag karaktÀriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriÀrskapande element som riksvÀgar och jÀrnvÀgar, utgör ena halvan av det landskapsrum som VÀtterviken skapar med Motala stad pÄ ena sidan och Södra Motalaviken pÄ den andra. Det intressanta med Motalviken Àr att omrÄdet stÄr inför tvÄ mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att Àndra förutsÀttningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet Àr utbyggnaden till dubbelspÄr pÄ strÀckan Mjölby ? Hallsberg.
Stadsförnyelse Södra Motalaviken, Motala
Södra Motalaviken Àr ett verksamhetsomrÄde i
centrala Motala. OmrÄdet som idag karaktÀriseras
av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriÀrskapande
element som riksvÀgar och
jÀrnvÀgar, utgör ena halvan av det landskapsrum
som VÀtterviken skapar med Motala stad pÄ ena
sidan och Södra Motalaviken pÄ den andra.
Det intressanta med Motalviken Àr att omrÄdet
stÄr inför tvÄ mycket viktiga infrastrukturprojekt,
som kommer att Àndra förutsÀttningarna för bebyggelseutvecklingen
inte bara för Södra Motalaviken
utan för hela Motala. Det första projektet Àr
utbyggnaden till dubbelspÄr pÄ strÀckan Mjölby
? Hallsberg. Vilket vid fÀrdigstÀllandet komme
resultera i minskade störningar, ökad sÀkerhet
samt kortare restider.
Kvantifiering av föroreningstransport till recipient: LuleÄ flygplats
PÄ LuleÄ Flygplats anvÀnds urea som halkbekÀmpningsmedel eftersom det löser upp isbelÀggningar genom att sÀnka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna Àr vanligtvis lÄga i det naturliga kretsloppet. Stora mÀngder urea tillförs i och med halkbekÀmpningen (145 ton sÀsongen 2009/2010). Urea bestÄr av 46 % kvÀve som förekommer som ammonium vars utslÀpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.
EnergikartlÀggning av VVC-systemet i flerbostadshus
I studien har vÀrmeförlusterna i VVC-systemet för flerbostadshus studerats. Bakgrunden byggde pÄ att mÄnga montörer upplevde att teknisk isolering blir bortprioriterat i byggprojekten. Som argument till att inte prioritera den tekniska isoleringen anvÀnd uttrycket ?vÀrmen kommer fastigheten tillgodo?, dÀr de menar att vÀrmeförlusterna i varmvattenrören utnyttjas av fastigheten pÄ annat sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur den tekniska isoleringen pÄverkar varmvattenförlusterna samt att kartlÀgga vart vÀrmeförlusterna sker och om vÀrmeförlusterna kommer huset tillgodo.
Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.
Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.
Anlagda och Äterskapade vÄtmarker i odlingslandskapet : en studie av sambandet mellan funktion, skötsel och finansiering
För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.
1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning
Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
Shared Space framtid i Uppsala : en fallstudie av Islandsbrons östra korsning
För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.
Moderskap : Mary Kellys Post-Partum Document
Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.
Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling
Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden
LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen.
LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.
Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmÄgan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersÀttning med aluminiumsulfat
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.
Vege stationssamhÀlle : om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering
Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ăngelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering.
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.