På uppdrag av Umeå kommun genomför WSP Samhällsbyggnad i Umeå en inventering av vattendragen och näringstillförseln till Nydalasjön i Umeå. Projektets huvudsyfte är att få fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltänkta projekt kring Nydalasjön och Umeåregionen i stort. Detta examensarbete är en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella närsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. Målet var att kartlägga Nydalasjöns tillrinningsområde samt massflödena av närsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillväxten i sjön.

Problem med högnivålarm i en dränagetank uppstod för första gången vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekräftas om larmet utlöst på grund utav kokning eller vätska.Vid utredning hämtades bakgrundsdata från Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes på dränagesystemet där förutbestämda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansåg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att påståendet ej är korrekt eftersom processen utgår ifrån olika förhållanden relativt 3:e maj.Simuleringar från modellen visar att bägge mellanöverhettarna tar emot hälften av (skillnaden anses försumbar) massflödet från högtrycksturbinen under alla förhållanden, utjämningsledningen tar därför hand om ena hälften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp är således inte fallet enligt modellen.Högnivålarm på grund utav att vätska har ackumulerats och sedan dumpats från kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter dränagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrån hur högnivålarm utlöstes den 3:e maj och istället läggas på vad mätvärden antyder mer än 3 timmar innan TSS sker då värdena inte observerats under tidigare utredningar.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Den nederbörd som faller över en, av människan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i våra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte är ekologiskt hållbara så är de dessutom underdimensionerade och uttjänta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstår vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvämningar och bräddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhälle som är ytterst väderberoende och sårbart.

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten.

SAMMANFATTNINGDe textilindustrier som finns i u-länderna är oftast tekniskt enkla i sin utformning, bl.a. med avseende på det färgade avloppsvatten som släpps ut utan rening. Detta ger upphov till miljöförstöring pga. att vattnet innehåller höga salthalter, alkalinitet och stark färg.Det ger även upphov till hälsoproblem då flera av de färger som används vid textilfärgning kan blir enzymatiskt nedbrutna i människans matsmältningssystem och bilda cancerogena substanser.Syftet med denna studie var att undersöka om skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp kan användas för att bryta ner färger som används vid textilfärgning i synnerhet i fattigare länder där problemen med utsläppen från textilfärgningsfabriker är stort. Huvudtanken med projektet är att med små medel förbättra miljö och hälsoförhållandena där textilindustrin befinner sig.I denna studie användes tre olika textilfärger tillsammans med skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsregn.

Konstgräs är ett relativt nytt fenomen på den svenska marknaden och började användas på 1970-talet men det var först i början av 2000-talet som det blev mera allmänt i och med att Svenska Fotbollsförbundet godkände användandet av konstgräs på allsvenska matcher (Johnsson, 2009). Efterhand som användningen av konstgräs ökat, har även intresset för att utveckla metoderna för överbyggnader och avvattningskonstruktioner på konstgräsplanerna ökat. Detta examensarbete handlar om överbyggnads- och avvattningsteknik av konstgräsplaner. Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie med genomgång av rekommendationer och anvisningar för utförande av konstgräsplaner. Resultatet av litteraturstudien jämförs med intervjuer av platschefer från anläggningsvärlden och konstruktörers erfarenheter av olika konstruktioner och tillvägagångssätt vid anläggning av konstgräsplaner samt studier av fyra byggbeskrivningar som belyser olika sätt att konstruera konstgräsplaner. Syftet med arbetet är att beskriva om konstgräsplaners överbyggnads- och avvattningsteknik. Vidare tar jag upp huruvida det finns möjlighet att effektivisera konstgräsplanernas konstruktioner så att planens spelegenskaper förbättras. Det resultat jag kom fram till tolkar jag som att dagens överbyggnader är överdimensionerade.

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.

I Jönköping har problemet med översvämningar, erosion och materialtransport varit ett stort problem i Strömsbergsbäcken i Jönköpings kommun. Detta har tillviss del orsakats av ett ökat dagvattenutsläpp i bäcken, vilket skapar kraftigaflödestoppar då den ursprungliga fåran inte är ?dimensionerad? för den ökadevattenmängden. Syftet med arbetet är att effektivisera ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö med högt dagvattenutsläpp. Målet med arbetet är i sin tur att framställa underlag för hur ekologisk dagvattenhantering i stadsmiljö kan genomföras och att rapporten skall kunna ge värdefull kunskap till liknande sammanhang.

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) är förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassänger som finns på området fungerar inte tillräckligt bra. I denna studie användes sand från Stråssa (s.k. Stråssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. Två olika sorters filtermassor testades, obehandlad Stråssamull (SM) och järnoxyhydroxidbelagd Stråssamull (JSM).

Intill Stångån mellan E4:an och sjön Roxen i Linköping, Östergötland, finns ett naturoråde som ska utvecklas till ett attraktivt och tillgängligt rekreationsområde. Området är beläget cirka två kilometer från Linköpings centrum och har en area på cirka 1,5 kvadratkilometer. I området finnsett befintligt friluftsliv då det idag finns esegelbåtshamn, sommarstugor och olika föreningsverksamheter som en kanotklubb och en jolleklubb. Det används men är fortfarande relativt okänt bland Linköpingsborna. Stångån och Stångåmynningen är till största delen skymd och otillgänglig.