Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd.

Den föreliggande studien av Nya språket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftspråksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & Säljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jämföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser på språk och språkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya språket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av språk och språkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, läsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för läsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utsträckning fokuserar på formaspekter av elevernas läsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att behålla livskvaliteten för svårt sjuka och deras anhöriga, när det inte längre går att bota sjukdomen eller förlänga livet. Under senare år har antalet sjukhusplatser minskat och nya vårdformer etablerats, vilket gjort att den palliativa hemsjukvården blivit vanligare. När anhöriga blir vårdare i den palliativa hemsjukvården, kommer det att påverka deras liv på olika sätt. Syfte: Att undersöka anhörigas situation som vårdare vid palliativ hemsjukvård samt ta reda på vilken betydelse sjuksköterskan har för dem. Metod: Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie och materialet har analyserats efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa bilder.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte är födda i Sverige, upplever att det är att leva i landet samt hur identiteten påverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar på att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 års tid så har integrationen inte fungerat fullt så bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vårt intresse kring ämnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lämpliga? informanter då dessa behärskat det svenska språket samt haft ett annat ursprung än svenskt. De frågeställningar som har använts är: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det är att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige på sin egen identitet? - Förändras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstår för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vår datainsamling har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstå den intervjuades upplevelse av fenomenet.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor..

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskämnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsättningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen är författarens examensarbete i svenska där forskningens syn på poesi i svenskämnet behandlades. Där framkom att poesi för en undanträngd tillvaro i svenskämnet. Flera goda argument finns för att låta poesi spela en större roll.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.