This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

This work is an exploration of a method and how to find balance between it and its contents. One part consists of a technical study on how to use UV light to yellow distinct surfaces on paper and the other is about how to find use of the method. The common denominator is determined as the consequence of the relationship between light and time. The result is three images that shows various traces of time with time as a graphic expression..

I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden. Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många muslimer tror att alla kommer att gå igenom.

Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden. Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden.

This thesis rests on the theory and methodology of discourse theory. By viewing social reality as constituted by discourses, meanings that are taken for granted can be challenged.The events of September 11th 2001 resulted in the American war on terror. This thesis explores the impact of 9/11 and the war on terror on the Russian image of the conflict in Chechnya.Discourse theory is applied to shed light on how the conflict over Chechnya is discursively constructed by the Russian state and media. The discourse is organized in three thematic sections: Identity, Enemy Images and Islam. Russia establishes itself as a member of the Western civilisation.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola.

The purpose of this paper is to examine how gender in Islam and Hinduism are described in textbooks for high school. The study was conducted using a qualitative content analysis and also using a feminist gender theory and postcolonial feminist theory. All textbooks are written or revised after 2011 when The Swedish National Agency for Educations? new curriculum came into force. Previous research in this area shows that it is most common that gender is treated in isolated parts within the chapters, but that there are textbooks that allows the gender perspective permeate the entire text.

Att skolan är mångkulturell i dagens Sverige, är nog de flesta medvetna om. Islam är den näst största religionen i världen och i Sverige. Syftet med undersökningen är hur ramadan påverkar situationen i skolan bland lärare och elever. Undersökningen är gjord på en högstadieskola i Skåne där en stor andel av eleverna har föräldrar med utländsk härkomst. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer för att respondenterna skulle få möjlighet till att utveckla mer djupgående tankar kring ämnet.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter.

Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..