Sök:

Sökresultat:

267 Uppsatser om BloomŽs reviderade taxonomi - Sida 2 av 18

Ponies i Westport : En analys av narrativa aspekter i estetiska moddar

Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

FörskollÀrares och barnskötares yrkesroller : efter den reviderade lÀroplanen och legitimation för förskollÀrare

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

Det sÀrskilda ansvaret - en studie om förskollÀrares tolkning av sin roll i den reviderade lÀroplanen för förskolan

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolvÀsendet som en egen skolform. I den reviderade lÀroplanen har en ny rubrik skrivits in dÀr förskollÀrarna har fÄtt ?ett sÀrskilt ansvar?, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade lÀroplanen börjar gÀlla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakÄtliggande orsaker till den reviderade lÀroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÄgra förskollÀrares tolkningar av det sÀrskilda ansvaret i den reviderade lÀroplanen samt att ta reda pÄ hur vanligt förekommande dessa tolkningar Àr till en större grupp förskollÀrare.METOD:Den första delen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer frÄn 10 förskollÀrare frÄn olika stadsdelar.

Utveckling av taluppfattning i Ärskurs 1-2 : en lÀromedelsanalys

Taluppfattning Àr grundlÀggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera tvÄ olika lÀromedel i matematik för Ärskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de bÄda lÀromedlen samt vilka kognitiva nivÄer (grundat pÄ Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade Àven för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade lÀromedlen. En del av vÄrt syfte var Àven att jÀmföra dessa tvÄ för att ta reda pÄ om det förekommer skillnader/likheter lÀromedlen emellan.

Den reviderade lÀroplanen ska genomsyra vardagen pÄ förskolan. En studie utifrÄn verksamma förskollÀrares syn pÄ Lpfö98 reviderad 2010

BakgrundHÀr presenteras en kort sammanfattning om förskolans framvÀxt. Vidare presenteras förskolans första lÀroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 fÄr en reviderad lÀroplan.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera implementeringen av den reviderade lÀroplanen för förskolan utifrÄn hur den enskilde förskollÀraren ser pÄ, förstÄr och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskollÀraren tror att den reviderade lÀroplanen kommer innebÀra för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebÀr att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frÄgestÀllningar. Urvalet i denna undersökning Àr 12 verksamma förskollÀrare frÄn en mindre kommun i VÀstra Götalands lÀn.ResultatResultatet visar att förskollÀrare ser den reviderade lÀroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

FörskollÀrares tankar om barns matematiska lÀrande och den reviderade lÀroplanen

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

Att vÀcka ett intresse, det Àr vÄr roll : NÄgra pedagogers uppfattningar om naturvetenskap i förskolan och de nya naturvetenskapsmÄlen i reviderade Lpfö98 ? en intervjustudie

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Applikationer för matematikundervisning : Analys av egenskaper och matematikinnehÄll

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

Matematik i förskolan : En ny lÀroplan och dess förÀndring

Detta arbete Àmnar undersöka den reviderade lÀroplanen för förskolan som trÀder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger pÄ matematiken och hur den reviderade lÀroplanen pÄverkar pedagogernas arbetssÀtt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen.Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar pÄ kompetensutveckling och alla pedagoger i denna undersökning har genomgÄtt eller genomgÄr ocksÄ kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner.De pedagoger som intervjuats i rapporten ser bÄde för- och nackdelar med de tydligare mÄlen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebÀra nÄgra större förÀndringar i deras arbetssÀtt medan tvÄ tredjedelar ansÄg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken.

Spelifierings pÄverkan pÄ motivation för fysisk aktivitet med utgÄngspunkt frÄn Bartles taxonomi

To encourage and increase the motivation to physical activity by using new information and communication technology, in order to change our behaviours into a more healthy lifestyle, could be one approach to promote public health. In our study we examine how gamification, which is about implementing classical game design elements from the computer world in a non-gaming context, can be a tool to increase the motivation for physical activity. Since similar studies already have been done we chose to focus on analyzing how different player types from Bartle?s taxonomy can be affected by the usage of a gamification application. A group of students were therefore picked and during a two weeks? period they used the application Fitocracy where they logged their daily excercise.

Vill bankerna ha reviderade Ärsredovisningar? : En kvalitativ studie om hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka kreditbedömningsprocessen

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.

Reviderad svensk kod för bolagsstyrning: en fallstudie ur
revisorers perspektiv

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

Naturvetenskap i förskolan : En studie av förskollÀrares arbete med naturvetenskap

I vÄr undersökning har Ätta förskollÀrare intervjuats i syfte att fÄ reda pÄ hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har Àven undersökt hur den reviderade lÀroplanen har pÄverkat deras arbetssÀtt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollÀrare anser att det Àr viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvÀgagÄngssÀtt har dock varierat en del. NÄgra generella mönster gÄr emellertid att utlÀsa av intervjusvaren. Dessa Àr att förskollÀrarna försöker utgÄ frÄn barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Reviderade Ärsredovisningar : Vilken betydelse har de vid kreditgivning till smÄföretag?

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor Àr enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under tvÄ Är inte överstiger mer Àn ett av följande krav: 1) nettoomsÀttning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anstÀllda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag Àr det upp till de sjÀlva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sÄdant beslut Àr det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbÀttringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrÄgan pÄ krediter stigit de tvÄ senaste Ären (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Fem förskollÀrares tankar om matematik : En undersökning om fem förskollÀrares syn och arbete med matematik utifrÄn Lpfö 98 reviderad 2010

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med matematik i förskolan utifrÄn Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade lÀroplanen fokuserar mer pÄ matematikinnehÄllet Àn tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollÀrare arbetar med matematik utifrÄn den reviderade lÀroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollÀrare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollÀrarna utgÄr frÄn den reviderade lÀroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer pÄ matematik. DÀrutöver visar resultatet att förskollÀrarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsÀtt kring matematikomrÄdet. De förskollÀrare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och instÀllning till matematik Àr de som mest belyser och poÀngterar vikten av att barn fÄr tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->