Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall.Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av ålderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar på den yngsta och den äldsta åldersgruppen på arbetsmarknaden. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är ?Hur kan ålder förstås och användas inom sociologin??, ?På vilket sätt används och beskrivs ålder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen på ålder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen är innehållsanalys och vi har använt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet består av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem där en uppdelning mellan annonser sker, där ålder beskrivs explicit eller implicit.

Borrelios är den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjälp av fästingar. Bakterien förekommer främst i fästingens mag-tarmkanal men kan också sprida sig systemiskt vilket kan påverka smittöverföringen. Fästingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero på ett varmare klimat i kombination med ökad tillgång till värddjur. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor påverkan på fästingen och den har visat sig känslig för uttorkning och kräver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder.Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018.

I denna uppsats vill vi undersöka hur små svenska aktiebolag inom tjänstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplägg. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur små företag bedriver sitt ekonomiarbete är vi även intresserade av att ta reda på vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill också undersöka om det i små företag finns den kunskap och det intresse som krävs för att fullt ut kunna förstå och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. Vi använder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkätundersökning. Intervjuerna har genomförts med åtta små företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick även förfrågan att besvara en enkätundersökning.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär.

SAMMANFATTNINGMänniskans förbrukning av fossila bränslen har ökat drastiskt de två senaste seklerna. Detta har lett till en ökning av växthusgasutsläpp vilket i sin tur inneburit en höjning av jordens lufttemperatur, den så kallade växthuseffekten. Mellan 1970 och 2004 ökade de globalaväxthusgasutsläppen med cirka 70 %. (Naturvårdsverket 2008a). Ungefär 25 % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp uppskattas komma ifrån matkedjan.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

SammanfattningBehovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

Idag är byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter går långsamt framåt. Bristfällig kommunikation och ostrukturerad information utgör några hinder som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat användas för att förbättra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige är erfarenheten av hur BIM tillämpas liten i anläggningsprojekt. Användningen av BIM är mer utbredd i husbyggnadsprojekt där undersökningar har visat på stora förbättringar effektivitetsmässigt. För anläggningsprojekt väntas liknande förbättringar kunna framträda.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Luleå och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer från beställar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke.