Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln.

Den bild av Emil Kléen som övervägande presenteras i allehanda litteraturöversikter och artiklar är en ung legend, som inte blivit legendarisk av sin egen skaparkraft, utan mestadels på grund av att han figurerar i Strindbergs, Söderbergs och andra mer eller mindre kända sekelskiftesförfattares litterära verk. Bilden som förmedlas i dessa verk är den dekadente Baudelaire-efterliknaren (inspirerad även av Verlaine och Rimbaud), som dock inte själv lyckas med att skapa lyrik som skiljer sig från den rådande nittitalismen. Starkt metriskt bundna verser (t.ex. sonetter) med Blommor och prålig landskapsanknytning är det som i forskningen mestadels nämns om Kléens egna skapelser. Detta trots att inte många av hans dikter är analyserade till innehållet i de artiklar som jag läst.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Problembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefärhälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarnavaror för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror ärsådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter,tidningar, tobak och Blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidigaefterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk.

Mina frågeställningar inför detta arbete var; Hur planeras en helt ny trädgård utifrån ett hälsoperspektiv? Hur kan detta tillsammans med önskemål från tomtägaren/ägarna och tomtens förutsättningar knytas ihop till en formgivning?De personer och den plats som jag utgått från under arbetet är; en familj bestående av två vuxna och tre barn samt deras nya tomt. I arbetet har jag använt mig av miljöpsykologiska forskningsresultat rörande hur olika miljöer påverkar vår hälsa. Denna kunskap har matchats mot de hälsobehov familjen uppgett under en intervju, där hälsobetonade frågor har ställts. Detta har sedan knutits ihop med tomtens förutsättningar och familjens önskemål om design, funktion samt innehåll i gestaltningsprocessen.

Sissinghurst är en vacker trädgårdsanläggning som ligger i grevskapet Kent i sydöstra Storbritannien.Syftet med detta arbete var att studera Sissinghursts historia, design och växtslag men även att undersöka vad som gör Sissinghurst till en typisk arts -and -craftsträdgård.Trädgården köptes på 1930-talet av skriftställaren och diplomaten Harold Nicolson och författarinnan Vita Sackville-West. En ordentlig upprustning gjordes av Sissinghurst och sedan skapade de tillsammans den mest berömda och besökta arts -and -craftsträdgården i England.Trädgården användes som om den hade varit ett hus. Övre gården utgör hallen där höjdpunkten är den purpurröda rabatten med blad som har en silvergrå nyans. Vita trädgården är matsalen som är det mest berömda trädgårdsrummet på Sissinghurst. Den innehåller bara vita Blommor med ett inslag av ljust rosa.

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnärer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnärer och kvinnor. En av drivkrafterna till det här arbetet har varit att försöka reda ut det lite märkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda på vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frågeställning är, Hur har svenska kvinnliga konstnärer använt sig av flickrumsestetik? Det är ett litet förenklat uttryck som man slänger sig med.